Páginas: 363-392

Euskadik mundu globalizatuaren testuinguruan lurralde-entitate gisa izango duen etorkizunak diziplinen arteko erronka intelektual bat dakar, eta erronka horri dimentsio juridiko garrantzitsu bat atxikitzen zaio, baina dimentsio horrek ezin du bakarra eta baztertzailea izan, Zuzenbideak arazoak konpontzeko irtenbidea, bizikidetzarako bidea eta zubia izan behar baitu, eta ez arazo, zurruna eta aginduzkoa izateagatik.

Sumario:

I. CONSIDERACIONES INTRODUCTORIAS. II. LA DIMENSIÓN ESTATUTARIA COMPARADA. III. EL «CANDADO» CONSTITUCIONAL. IV. EUSKADI Y SU FUTURO COMO ENTIDAD TERRITORIAL EN EL CONTEXTO DE UN MUNDO GLOBALIZADO. V. EUSKADI Y SU PROYECCIÓN EXTERIOR: LAS CARENCIAS DE NUESTRO AUTOGOBIERNO. VI. LECCIONES DE «REAL POLITIK » INTERNACIONAL: LOS CASOS DE CRIMEA Y DE KOSOVO. VII. EUROPA ANTE EL RETO DE LA AMPLIACIÓN INTERNA. VIII. CONCLUSIONES. IX. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 339-361

Ekarpen honetan erabakitzeko eskubidea ikusmolde bikoitzetik aztertzen da. Nazioarteko zuzenbide publikoaren tresna esanguratsuenetatik abiatuz eta lehenbiziko ikusmolde iuspositibista batetik ikusten dugu ez dela erakunde edo istitutu juridiko bat. Erabakitzeko eskubidetik gertuen dagoen istituto juridikoa herrien autodeterminazio eskubidea da eta honen funtsa juridikoa aztertzen badugu ikusiko dugu parekotasun politikoa badagoela bi eskubideen artean.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LAS RELACIONES CONCEPTUALES ENTRE DERECHO A DECIDIR Y DERECHO DE AUTODETERMINACIÓN. III. DERECHO A DECIDIR Y DEMOCRACIA, CON REFERENCIA A LA TEORÍA DE NEIL MACCORMICK. IV. CONCLUSIÓN: EL DERECHO A DECIDIR COMO EXPRESIÓN DEL AUTOGOBIERNO . V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 299-337

Lan honetan, hausnarketa egin dugu Espainiaren nazio anitzeko izaerari buruz eta balizko erabakitzeko eskubideari buruz, edo eskubide hori herritarrei kontsulta eginda praktikan jartzeari buruz, baita erkidegoko hauteskundeak cuasi erreferendum bihurtuta eginda ere. Hauteskunde horiek barneko ordenamendu juridikoan bide juridikotik bideratzen ez badira, Kanadako Auzitegi Gorenak ezarritako doktrinaren bidetik, Aldebakarreko Independentzia Adierazpena etor daiteke, baina barneko ordenan, adierazpen horrek ez du balio juridikorik.

Sumario:

INTRODUCCIÓN. I. CONSOLIDACIÓN DEL ESTADO AUTONÓMICO: ¿ESTADO FEDERAL? II. ¿ESPAÑA TIENE UNA REALIDAD PLURINACIONAL? III. ¿EXISTE EL DERECHO A DECIDIR? IV. LA CONVIVENCIA DÚCTIL: LA NEGOCIACIÓN Y EL PACTO COMO INSTRUMENTOS DE RESOLUCIÓN DE CONFLICTOS. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 255-297

Lan honetan, aztertu egin dugu Foru Hobekuntzaren ezohiko erreforma-prozedura. Kanpoan uzten du parlamentuaren ekimena eta mugatu egiten du erkidegoko zein Estatuko ganbera legegileen esku hartzea eta gobernuek testu negoziatu eta adostu bat berrestera mugatzen du, zuzenketarik egiteko aukerarik gabe. 2001ean eta 2010ean onartutako erreforma partzialak aztertu ditugu, biak ere Nafarroako Parlamentua behar baino lehen desegiteari eta inbestidura-prozedurari buruzkoak, jatorrizko erredakzioak sortutako disfuntzioak zuzentzeko helburuarekin.

Sumario:

I. EL PROCEDIMIENTO DE REFORMA DEL AMEJORAMIENTO DEL FUERO. 1. Regulación. 2. Peculiaridades. II. LA LEY ORGÁNICA 1/2001, DE 26 DE MARZO. 1. Iniciativa y propósito de la reforma. 2. Contenido. III. LA PONENCIA DE AUTOGOBIERNO 2003-2007. IV. LA LEY ORGÁNICA 7/2010, DE 27 DE OCTUBRE. 1. Iniciativa y propósito de la reforma. 2. Contenido. V. LAS CUESTIONES PENDIENTES. ALGUNAS PROPUESTAS. 1. El ámbito competencial. 2. Las instituciones de democracia directa. 3. El papel del Parlamento de Navarra. 4. Participación de Navarra en las instituciones comunes del Estado. 5. El régimen lingüstico. 6. La disposición adicional segunda del Amejoramiento en relación con la disposición transitoria cuarta de la Constitución. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 217-253

Lan honetan Euskal Autonomia Erkidegoaren estatus politikoa aldatzearekin lotutako bi proposamen politiko aztertu ditugu. Lehen proposamena Ibarretxe Plana esaten zaiona da. Indarrean den Estatutua aldatzeko proposamena izan zen, Eusko Legebiltzarrak onartu egin zion eta Estatutuaren erreforma-proposamen gisa bideratu zen Diputatuen Kongresura. Ondoren, Diputatuen Kongresuak ez zuen Estatutuaren erreforma-proposamena izapidetzea onartu eta, hala ez zen proposamen hura Parlamentuan eztabaidatu eta izapidetu. Ondoren, Eusko Jaurlaritzak Kontsulta Legea onartu zuen.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. CONSIDERACIONES GENERALES SOBRE LA PROPUESTA. III. LEGITIMIDAD DE LA PROPUESTA. IV. TRAMITACIÓN. 1. Tramitación de la propuesta en el Parlamento Vasco. 2. Recurso contencioso-administrativo contra la Propuesta de Reforma estatutaria aprobada el 30 de diciembre de 2004 y Recurso ante el Tribunal Constitucional. 3. Tramitación de la propuesta en el Congreso de los Diputados. V. BREVE CONSIDERACIÓN SOBRE EL CONTENIDO DE LA PROPUESTA DE REFORMA ESTATUTARIA. VI. UNA BREVE REFLEXIÓN PARA FINALIZAR ESTE ANÁLISIS. VII. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 185-216

Azterlan honek burujabetza partekatuaren kontzeptutik eratorritako elementuak jorratzen ditu, Gernikako Estatutuaren Erreforma Proposamenaren inguruko hausnarketaren testuinguruan. Lan honetan, garatu egin dugu Eusko Jaurlaritzaren hausnarketa teorikoa eta praktikoa. Ibarretxe lehendakariak gidatu zuen; hark aurkeztu zuen Estatutua aldatzeko aipatutako proposamena. Horrez gain, gaur egun oraindik plan juridiko konstituzionalean eta Europakoan konpondu gabe dauden arazo batzuk ere jorratu ditugu.

Sumario:

I. BALANCE PREVIO. 1. El incumplimiento estatutario. 2. La problemática de la legislación básica. 3. La materialización de las transferencias. 4. Los arts. 149.1.1ª y 13ª CE y su interpretación unilateral. II. LA NECESARIA REFORMULACIÓN DEL CONCEPTO DE SOBERANÍA. III. AUTOGOBIERNO Y BILATERALIDAD. IV. EL POTENCIAL DE LA DISPOSICIÓN ADICIONAL 1ª DE LA CONSTITUCIÓN Y LOS DERECHOS HISTÓRICOS. V. EUSKADI ANTE LA UE: ACTUALIZACIÓN ESTATUTARIA Y PARTICIPACIÓN SUB-ESTATAL. 1. La UE como tratado internacional singular. 2. La UE como sumatorio de pactos constitucionales. VI. CONCLUSIONES. VII. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 155-183

Lan honetan, berraztertu egin dugu Harmonizatzeko Lege Organikoaren proiektuak eta hura onartzea eragotzi zuen Auzitegi Konstituzionalaren 76/1983 epaiak Autonomien Estatutuaren bilakaeran zer esanahi izan duten. Lan honetan jaso dugu epai horretan oinarritutako doktrina araudiari lotutako berdintasunaren eta desberdintasunaren arteko tentsioari eta Konstituzioaren 150.3 artikuluan ezarritako lege harmonizatzaileei buruz.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. EL PROYECTO DE LEY ORGÁNICA DE ARMONIZACIÓN DEL PROCESO AUTONÓMICO. 1. Breve referencia al contexto histórico. 2. El pacto autonómico de 1981. 3. El contenido del proyecto y los recursos previos de inconstitucionalidad interpuestos contra él. III. LA STC 76/1983, DE 5 DE AGOSTO. 1. El fallo y sus consecuencias inmediatas: la Ley del proceso autonómico. 2. La doctrina del Tribunal Constitucional sobre la tensión entre igualdad y diversidad normativa. 3. La doctrina del Tribunal Constitucional sobre las leyes interpretativas. 4. La doctrina del Tribunal Constitucional sobre las leyes armonizadoras. 5. Recapitulación. IV. LO QUE HA VENIDO DESPUÉS: DE LA UNIDAD POLÍTICA A LA UNIFORMIDAD ECONÓMICA. 1. El nuevo contexto histórico. 2. La reforma de la Ley de bases de régimen local. 3. El desuso de la armonización propiamente dicha. 4. La emergencia de las armonizaciones atípicas o encubiertas. 5. El caso de la Ley 20/2013, de 9 de diciembre, de garantía de la unidad de mercado. V. EPÍ- LOGO. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 093-153

Nafarroak Foru Erkidego izaera eskuratu zuenetik, hainbat erabaki hartu ditu Konstituzio Auzitegiak eta erabaki horiek eragin nabarmena izan dute autonomien Estatua birzentralizatze aldera eta foru-izaera inbaditze aldera. Nafarroaren Foru Hobekuntzak Autonomia Estatutu izaera berezia duen edo ez esateko sortutako polemika doktrinalak alde batera utzita, jurisprudentzia konstituzionalari begiratuko diogu Nafarroaren izaera juridikoa zehazteko.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. EL ACCESO A LA CONDICIÓN DE COMUNIDAD FORAL. II. LA NATURALEZA JURÍDICA DE LA COMUNIDAD FORAL DE NAVARRA Y DEL AMEJORAMIENTO DEL FUERO. III. LA VALORACIÓN ACTUAL DEL RÉGIMEN FORAL NAVARRO. IV. BIBLIOGRAFÍA BÁSICA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 037-092

Laburpena: Foru Erregimena Berrezarri eta Hobetzeari buruzko 13/1982 Lege Organikoa indarrean jarri ondoren, Lege hark identitateari, erakundeei eta eskumenei lotuta zekarren edukia gauzatu zen Lege hark aurrez ikusitako Foru Erkidegoa eratzeko. Ordutik, hainbat aldaketa txiki egin zaizkio eta baita erreforma- saiakera sakonago bat ere.

Sumario:

I. LEGISLATURAS Y GOBIERNOS. II. IDENTIFICACIÓN E IDENTIDAD. 1. Comunidad Foral. 2. Titular de derechos originarios e históricos. 3. Naturaleza y objeto. 4. Territorio. 5. Condición política. 6. Derechos y deberes de los navarros. 7. Los símbolos: el escudo y la bandera. 8. Capitalidad. 9. Las lenguas oficiales. III. INSTITUCIONES. 1. El Parlamento o Cortes de Navarra. 2. El Gobierno o Diputación Foral. 3. El Presidente. IV. COMPETENCIAS. 1. Derechos históricos y unidad constitucional. 2. Tipos de competencias. A) Competencias históricas o forales. B) Competencias autonómicas. C) Competencias mixtas. V. CONCLUSIONES. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 009-035

35 urte igaro dira jada Espainiako Konstituzioa eta Euskal Autonomia Erkidegoko Estatutua, hurrenez hurren, onartu zituztenetik. Estatuaren eta Euskal Autonomia Erkidegoaren arteko harremanari begira, Itun handi haren irismena eta birtualtasuna patxadaz birplanteatzeko betebeharra ezin da gehiago atzeratu. Eta birplanteatze hori bi arrazoi zein baino zein sendoagok bultzarazten dute: Hasteko, 1978ko konstituzio-ereduan nahiz haren aplikazio praktikoan hautemandako akatsak edo arazoak zuzentzeko eta gainditzeko beharra dugu. Bigarrena, eredu hori XXI.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LA NECESIDAD DE UN NUEVO PACTO POLÍTICO. III. LAS BASES LEGITIMADORAS DEL NUEVO PACTO. IV. EL CONTENIDO DEL PACTO. 1. La (controvertida) cuestión del Derecho de Autodeterminación. 2. Aspectos esenciales del nuevo Pacto. V. LOS PROCEDIMIENTOS DE REFORMA. VI. A MODO DE CONCLUSIÓN.

leer más
09 Oct 2017