Orriak: 501-572
Erantsitako artxiboa: PDF icon Iura 12[501-572]_fedhav.pdf

Gipuzkoako Elgoibar hiribilduak 1751n onartu eta Erregeak handik urtebetera berretsitako udal-ordenantzak jaso ditugu. Borboitarren dinastia berriak eta haren bidez txertatutako ideia ilustratuek sustatuta, erakundeetan eta gizartean aldaketa handiak izan zituen gizarte eta une historiko baten isla dira.

Sumarioa:

I. NOTAS SOBRE EL MUNICIPIO GUIPUZCOANO EN EL SIGLO XVIII. II. EL DERECHO DE LAS VILLAS GUIPUZCOANAS: LAS ORDENANZAS MUNICIPALES. III. EL DOCUMENTO.

irakurri gehiago
09 Urr 2017
Orriak: 441-498
Erantsitako artxiboa: PDF icon Iura 12[441-498]_fedhav.pdf

Lan honetan, ibilbide historiko bat egingo dugu Nafarroan, historian zehar, emakumeak espetxeratzeko izan diren modalitateak aztertzeko eta gaiari buruzko alderdi garrantzitsuenak xehe azalduko ditugu eta ondoren, emakumeak Espainiako kartzeletan, eta zehazki Iruñekoan, gaur egun, zer egoeratan dauden azalduko dugu, erakusteko, nola atzoko eta gaurko emakumeentzako espetxeek ezaugarri komun batzuk izan dituzten eta ezaugarri horiek nola bidea eman duten emakumeen espetxeratzea zehartzen duen lerro ikusezin bat marratzeko.

Sumarioa:

I. A MODO DE INTRODUCCIÓN: SOBRE LOS ENCIERROS FEMENINOS Y LA CUESTIÓN DEL GÉNERO E IGUALDAD. II. LA EVOLUCIÓN DEL ENCIERRO FEMENINO HASTA LA DEMOCRACIA EN ESPAÑA Y EN NAVARRA. 1. La etapa religiosa de «la Galera». El nacimiento de las cárceles exclusivamente de mujeres. 2. La etapa judicial. 3. La etapa penitenciaria y la figura de Concepción Arenal. 4. La Segunda República, Victoria Kent y el franquismo. 5. De la muerte de Franco hasta la primera Ley de Igualdad de la Dirección General de Instituciones Penitenciarias. III. LA SITUACIÓN DE LAS MUJERES PRESAS HOY TRAS LAS POLÍTICAS DE IGUALDAD EN EL ÁMBITO PENITENCIARIO (2008) ¿HAY CAMBIOS MÁS ALLÁ DE LA NORMA? IV. CONSIDERACIONES FINALES SOBRE LA HISTORIA DEL ENCARCELAMIENTO FEMENINO Y UN POCO MÁS ALLÁ. V. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
09 Urr 2017
Orriak: 425-437
Erantsitako artxiboa: PDF icon Iura 12[425-437]_fedhav.pdf

Euskal Autonomi Erkidegoaren Autonomia Estatutua aztertzen da. Honek Nafarroako Foru Hobekuntzarekin paralelismo handia dauka, bata zein besteak identifikazio faktore material ezberdin baitute. Euskal berezitasuna estruktura konplexu batean datza, autonomi ezberdinekin (Euskadi eta Nafarroa) harremanak izatea bideratzen duena, baina baita mugaz bestaldekoak (Iparralderekin). Guzti hau bideratzeko Konstituzioak eta europar zuzenbideak bermatzen dituzten tresna eta tresna praktika ezberdin daude.

irakurri gehiago
09 Urr 2017
Orriak: 393-424
Erantsitako artxiboa: PDF icon Iura 12[393-424]_fedhav.pdf

Atal honetan deskribatu egin dugu Kataluniako estatutu-erreforma zer izatea nahi zuten eta nola Auzitegi Konstituzionalaren 31/2010 epaiak atea itxi zion kataluniarren aldarrikapenak asebetetzeari. Gatazka politikoa denez, gatazkaren konponbidea ez litzateke Auzitegi Konstituzionalera eraman behar. Indar politikoek arduraz jokatu behar lukete.

Sumarioa:

I. INTRODUCCIÓN. II. LOS ORÍGENES DE LA REFORMA ESTA - TUTARIA. III. LOS OBJETIVOS DE LA REFORMA ESTATUTARIA. IV. LA SENTENCIA 31/2010 DE 28 DE JUNIO. 1. Consideraciones generales. 2. La posición constitucional de los Estatutos de Autonomía. 3. Algunos pronunciamientos concretos. 3.1. El concepto de nación. 3.2. Los derechos históricos. 3.3. La lengua catalana. 3.4. El reconocimiento de derechos y deberes estatutarios. 3.5. Las instituciones. Las objeciones al Consell de Garanties Estatutàries y a las competencias del Sindic de Greuges. 3.6. Del Poder Judicial en Cataluña. 3.7. De las competencias. 3.8. Las relaciones institucionales de la Generalidad de Cataluña. 3.9. El sistema de financiación. V. EL PROCESO SOBERANISTA TRAS LA SENTENCIA 31/2010. VI. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
09 Urr 2017