Orriak: 459-516
Erantsitako artxiboa: PDF icon 04_IURA[459-516]_Fedhav.pdf

Frantses dinastien eraketa instituzional berezia zela eta, goiz mugatu zen haien autonomia, batez ere esparru judizialean. Koroaren babespean, gutxiengoek beren antolamendua eta epaile propioak gorde zituzten izaera erlijioso edo zibileko barne arazoetarako. Justizia kriminala Erregeari dagokio, baita epaiak betearaztea eta isunen ordaina jasotzea ere, horretarako berariazko funtzionarioen bidez. Jakako tradizioa da nagusi frankoen eta juduen arteko harremanak arautzen dituzten foruen artean.

Sumarioa:

I. PERSPECTIVA HISTÓRICA. II. LAS MINORÍAS RELIGIOSAS EN LOS FUEROS NAVARROS. III. JUDÍOS. 1. Ante la Corona: los privilegios reales. 2. Regulación de la usura. 3. Ante la fiscalidad. 4. Garantías civiles. 5. La administración de justicia. 5.1. Tribunales. 5.2. Procedimiento. 5.3. Las penas. 6. Conclusiones.  IV. MOROS. 1. Ante la Corona: los privilegios reales. 2. La legislación. 3. Ante la fiscalidad. 4. Organización interna. 5. La administración de justicia. 6. Conclusiones.  V. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 437-456
Erantsitako artxiboa: PDF icon 04_IURA[437-456]_Fedhav.pdf

II. Errepublikan onartutako hiru Estatutuak oinarritzat harturik, defentsa eta segurtasun publikoaren gaiak aztertzen dira, bai eta Euskadiko Gudarostea eta polizia autonomoa (Ertzaintza) sortu zirenekoa ere. Giltza hitzak: Euskal Herriko Autonomia Estatutua. Gudarostea. Polizia. Segurtasun Publikoa eta Defentsa. II. Errepublika.

Sumarioa:

I. PRECISIÓN INTRODUCTORIA. II. EL ESTATUTO GENERAL DEL ESTADO VASCO. III. EL PROYECTO ESTATUTARIO DE LAS COMISIONES GESTORAS PROVINCIALES. IV. EL ESTATUTO DE 1936: EL PROYECTO QUE LLEGÓ A BUEN PUERTO. V. LA GUERRA CIVIL Y LA ACTUACIÓN DEL GOBIERNO VASCO. 1. Defensa. 1.1. La creación de un Ejército. 1.1.1. Dirección suprema de la guerra. 1.1.2. Militarización de las milicias. 1.1.3. Movilización de industrias y marina. 1.1.4. Reclutamiento y organización del Ejército. 1.1.5. Justicia militar. 1.2. Las conclusiones de la práctica. 2. La seguridad pública. VI. DEDUCCIONES DE UN PERÍODO. VII. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 437-456
Erantsitako artxiboa: PDF icon 04_IURA[437-456]_Fedhav.pdf

Analizando los tres Estatutos que surgieron a la luz pública durante la II República, se analizan los temas de defensa y de la seguridad pública, finalizando con la creación del Ejército de operaciones de Euskadi y la Policía Autónoma-Ertzaintza.

Sumarioa:

I. PRECISIÓN INTRODUCTORIA. II. EL ESTATUTO GENERAL DEL ESTADO VASCO. III. EL PROYECTO ESTATUTARIO DE LAS COMISIONES GESTORAS PROVINCIALES. IV. EL ESTATUTO DE 1936: EL PROYECTO QUE LLEGÓ A BUEN PUERTO. V. LA GUERRA CIVIL Y LA ACTUACIÓN DEL GOBIERNO VASCO. 1. Defensa. 1.1. La creación de un Ejército. 1.1.1. Dirección suprema de la guerra. 1.1.2. Militarización de las milicias. 1.1.3. Movilización de industrias y marina. 1.1.4. Reclutamiento y organización del Ejército. 1.1.5. Justicia militar. 1.2. Las conclusiones de la práctica. 2. La seguridad pública. VI. DEDUCCIONES DE UN PERÍODO. VII. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 415-435
Erantsitako artxiboa: PDF icon 04_IURA[415-435]_Fedhav.pdf

XIX. mendeak eraldaketa handiak ekarri zituen Nafarroara, aldaketa traumatikoa, batzuentzat; beharrezko aldaketa, beste batzuentzat. Armek sortutako ondorioa, azken batean, ia jende guztiarengan galtzaile izanaren sentimendua zabaldu zuena. Zabu instituzionalek, azkenean, eragina izaten dute bizimoduan, eta hala gertatu zen Nafarroan, 1841ean, Lege Itunduarekin.

Sumarioa:

I. EL EJÉRCITO EN LA HISTORIA MÁS RECIENTE: EL CASO ESPAÑOL. II. LAS QUINTAS EN NAVARRA: A LA ESPERA DE 1841. III. 1841: LA DURA REALIDAD DE LAS COSAS. IV. LA OPORTUNIDAD PERDIDA. V. LOS ESTUDIOS PENDIENTES: EL RESBALADIZO VACÍO. VI. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 389-414
Erantsitako artxiboa: PDF icon 04_IURA[389-414]_Fedhav.pdf

Trinidad uhartea Albercroomby generalaren eskuetan ia batere aurkakotasunik gabe erori ostean, militar ingeles horrek Puerto Ricora zuzendu zuen bere ontzidia, pentsatuz sorpresak berriro ere emaitza onak emango zizkiola Britainia Handiari –artean ez baitziren Karibeko liskarrak hasi, Britainia Handiaren eta Espainiaren artean, Madrilek eta Parisek Basileako Ituna sinatu zutenetik–. Baina ez zen hala izan.

Sumarioa:

I. LA PAZ DE BASILEA. II. ABERCROMBY ANTE TRINIDAD. III. EL ASEDIO A SAN JUAN DE PUERTO RICO. IV. BANDERAS PARLAMENTARIAS Y ULTIMÁTUM. V. LAS DOS BANDERAS. VI. LA POBLACIÓN FRANCESA DE PUERTO RICO. VII. ESPÍAS, DESERTORES Y PRISIONEROS. VIII. ¿EL NACIMIENTO DE UNA CONCIENCIA PATRIA? IDEOLOGÍA Y CRISIS. IX. ¿MILITARIZACIÓN O AMERICANIZACIÓN DE LA MONARQUÍA ESPAÑOLA? X. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 367-387
Erantsitako artxiboa: PDF icon 04_IURA[367-387]_Fedhav.pdf

Olivaresen Memorial Sekretua (1624) eta Arma Batasuna (1625): Nafarroan izandako eraginak. Andrade y Sotomayor Nafarroako erregeordeak Olivaresekin berarekin, Gaztelako Ganberarekin eta Gerra Kontseiluarekin izandako gutuntrukeak, bereziki soldaduskaren inguruan. Nafarroako oinezko errejimentuak Kataluniako gerrarako: foru agintarien jarrera. Migel de Itúrbide diputatuak Nafarroak soldaduskari ipinitako erresistentzia polarizatzen du. Nafarroako aitoren semeen, merkataritzako burgesiaren eta Iruñeko Udalaren jarrera kontrastatuak soldaduskaren gainean.

Sumarioa:

I. RESISTENCIA AL SERVICIO MILITAR OBLIGATORIO. 1. Correspondencia del virrey de Navarra. 2. Correspondencia del conde-duque de Olivares. II. RECHAZO DE LA DIPUTACIÓN A LAS LEVAS FORZOSAS. III. DEFENSA DE LOS FUEROS E INSTITUCIONES NAVARRAS. IV. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 327-365
Erantsitako artxiboa: PDF icon 04_IURA[327-365]_Fedhav.pdf

Defentsa subjektuaren ikuspuntutik azterturik, eta kontuan izanik antolamendu juridiko-politiko jakin batekoa dela, defentsa bera ulertzeko modua subjektuantolamendu erlazioaren izaeraren mende dago. Europan, XVIII. eta XIX. mendeetan, zabalkunde eta araztasun handiagoz edo txikiagoz, hiru erlazio eredu nagusi egon ziren indarrean, oinarri historiko, doktrinal eta praktiko desberdinekoak: korporatiboa, obligaziozkoa eta berdintasunezkoa.

Sumarioa:

I. PLANTEAMIENTO. II. CONCEPTOS NODALES EN LA LÓGICA DEL SISTEMA. 1. La territorialidad. 2. La comunidad política. III. EL MODELO CORPORATIVO FORAL EN SUS REGLAMENTOS.  1. Las ordenaciones parciales del siglo XVIII. 2. La planta general del período 1823-1827.  IV. RESISTENCIA DE LOS CONCEPTOS QUE SOPORTAN EL SISTEMA. 1. La territorialidad y la comunidad política: el caso del Capitán a Guerra. 2. La voluntariedad: la cuestión del reclutamiento.  V. CONCLUSIÓN. VI. ANEXO DOCUMENTAL. VII. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017