Páginas: 285-325

1512an Nafarroa konkistatu ondoren, erresuma puntu estrategiko bihurtu zen Gaztela eta Monarkia Frantziaren aurrean defendatzeko. Hori zela eta, Nafarroak gotorlekuak eraikitzeko hainbat plan prestatu zituen eta, aldi berean, tropa handiak hartzen zituen bere lurretan. Nafar gizartea ere aritu zen defentsa-lanetan, bai Nafarroa barruan, bai Europan zebiltzan gudarosteetan parte hartuz.

Sumario:

I. EL REINO Y LA REORGANIZACIÓN DE SU DEFENSA (SIGLOS XVI-XVII). 1. El organigramade la defensa. 2. La fortificación del reino. 3. Las tropas castellanas para la defensa del reino. II. LAS CONSECUENCIAS DE LA REORGANIZACIÓN. 1. El alojamiento de soldados y su repercusión. 2. Los navarros y las fortificaciones del reino. III. LOS NAVARROS Y SU PARTICIPACIÓN EN LA DEFENSA. 1. El reclutamiento de los navarros. 2. Los beneficiados.  IV. CONCLUSIONES. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 239-284

Artikulu honek XVI. mendean arabarrak eta gipuzkoarrak Hispaniako Monarkiaren lurralde-osotasuna defendatzera bultzatu zituzten gakoak ditu aztergai, bereziki Filipe IV.aren erregealdiko urte zailetan, Olivaresko konde-dukea erregearen balidoa zen garaian. Besteak beste, errege-aginpideak gudaroste iraunkorrak ezartzeko egindako ahaleginen berri ematen da, lurralde guztietako biztanleen parte-hartzearekin, Arabakoak eta Gipuzkoakoak barne zirela.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LA INCONTESTADA PERO CONDICIONADA OBLIGACIÓN DE SERVIR EN EL PLANO MILITAR. III. LA AUTORIDAD LOCAL Y PROVINCIAL EN EL RECLUTAMIENTO DE LOS NATURALES. IV. LA OFICIALIDAD DE LA MILICIA PROVINCIAL: NOMBRAMIENTO DE CAPITANES, MAESTRE DE CAMPO Y CORONEL. V. LOS APERCIBIMIENTOS Y LA DEFENSA DE AQUELLAS FRONTERAS DE FRANÇIA Y NABARRA. VI. LOS SERVICIOS EXTERIORES Y LAS PRESTACIONES EN DINERO. VII.BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 189-238

Lan honek Nafarroako goi noblezia aztertzea du xede; hau da ricohombres eta mesnaderos deituen multzoa, XIII. mendearen azkenetatik XIV. mendearen bigarren erdira bitartean. Erantzun nahi den galdera da ea aldi horretan aitoren semeek eginkizun militarrik bete ote zuten. Baiezkoan, eginkizun horien ezaugarriak ere definitu nahi dira.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LA TRADICIÓN HISTORIOGRÁFICA AMPARADA POR LAS ELITES NOBILIARIAS.  1. El Liber regnum y el prólogo del Fuero General. 2. El juramento regio: ¿una realeza pactada de origen militar?. 3. Los doce ricohombres. III. LA IDENTIDAD NOBILIARIA. 1. Estamento y fuero privilegiado. 2. Estamento exento. 3. Dominio fundiario. 4. Estamento militar. 5. Distribución de la renta regia: los beneficios nobiliarios. 5.1. Baronías y mesnaderías. 5.2. Sargentos de armas. 5.3. Alcaides de castillos: retenencias o castellanías.  IV . CONCLUSIONES. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 163-188

Erdi Aroko azken bi mendeetan areagotu eta gaiztotu egin ziren euskal aitoren semeen arteko gerra pribatuak. Gatazka haiek Bandoen arteko borrokak izenpean ezagutzen ditugu. Lan honetan aztertuko dugu zer mekanismo erabili zituzten leinuetako Ahaide Nagusiek beren gudarosteak erreklutatzeko, eta haien indar kopuruetara eta antolamendura hurbiltzen saiatuko gara, Europa mendebaldean garai hartan indarrean zeuden ohiturak bistatik galdu gabe.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. EL RECLUTAMIENTO DE LAS TROPAS.1. Los mecanismos de movilización militar del rey de Castilla y del señor de Vizcaya. 2. Las fórmulas de reclutamiento de los Parientes Mayores.  III. LA ORGANIZACIÓN DE LAS COMPAÑÍAS. IV. CONCLUSIONES. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
Páginas: 109-162

Oraindik ez dute aurkitu IX eta X. mendeetako kronika musulmanetan Sajrat Qays izena daraman Iruñeko gotorlekua. Artikulu honek gotorleku hori egun San Kiriako izenez ezagutzen den inguruetan kokatzea proposatzen du, Etxauri edo Sarbileko haitzetan. Hala, dokumentuen azterketak eta berrikuspenak uztartu nahi dira, bai idazle musulmanek utzitako albisteetakoak, bai dokumentazio modernoan jasotakoak ere, datu geografiko, arkeologiko eta toponimikoekin osatuta.

Sumario:

I. METODOLOGÍA DE TRABAJO. II. SAJRAT QAYS EN LAS CRÓNICAS MUSULMANAS. III. SAJRAT QAYS Y EL REINO DE PAMPLONA (SIGLOS IX-X). IV. DESCRIPCIÓN DE SAJRAT QAYS EN LAS FUENTES DOCUMENTALES. V. PROPUESTAS DE LOCALIZACIÓN. 1. Gaztelu. 2. Garaño. 3. Valle de Etxauri. 4. Legin. 5. Belascoáin. 6. San Quiriaco. VI. VÍAS DE COMUNICACIÓN. VII. LAS PRIMERAS FORTIFICACIONES PAMPLONESAS. VIII. LA DEFENSA DEL REINO. IX. LAS FORTALEZAS DE SAN QUIRIACO EN LA DOCUMENTACIÓN. X. VESTIGIOS ARQUEOLÓGICOS EN EL ENTORNO DE SAN QUIRIACO. XI. HAGIÓNIMO. XII. EL NOMBRE QAYS. XIII.TENENCIA DE ETXAURI EN LA ALTA EDAD MEDIA. XIV. CONCLUSIONES. XV. BIBLIOGRAFÍA CITADA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 067-108

Nafarroako Erresumak bere bilakaera historikoa markatuko zuten prozesu konplexu eta erabakigarriak bizitu zituen XIV. mendean. 1328an Evreuxko konde familiak –kapetoar jatorriko frantses printzeen dinastiak– tronua eskuratu zuenetik, erresuma txikiak bere Erregeen nazioarteko interesen defentsan parte hartu behar izan zuen, hainbat gudarosteren bidez. Kanpaina haietan, gainera, pixkanaka aienatuz zihoan zaldunen eta gurutzaden espiritua antzeman liteke. Hain zuzen ere, espiritu hark eramanda hartu zuen parte Filipe III.ak Algecirasko kanpainan (1343).

Sumario:

I. AGENTES Y FACTORES DE LAS CAMPAÑAS EXTERIORES. 1. La nueva dinastía de la casa de Evreux. 2. Situación de la nobleza navarra. 3. Problemática y antecedentes. II. LOS PROYECTOS DE CRUZADA Y LA CAMPAÑA DE ALGECIRAS. 1. Caballería y cruzada en el espíritu de Felipe III de Navarra. 2. El reino y la expedición a Algeciras de 1343. III. CONTINGENTES NAVARROS EN LA GUERRA DE LOS CIEN AÑOS. 1. Política de los primeros Evreux e incipiente presencia navarra en Francia (1337-1352). 2. La ofensiva navarra y los grandes desplazamientos de tropas (1353-1378). 4. Mercenarios navarros en el conflicto internacional.  IV. EXPEDICIONES EN LOS CONFLICTOS PENINSULARES. V. COMPAÑÍAS NAVARRAS EN ALBANIA Y GRECIA. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 033-066

Euskal Herriko udalerri eta lurraldeetako foruetan manu asko daude jasota hiribildu eta hirien edo lurraldearen defentsa arautzen dutenak. Ondorengo kontzeptu hauek aztertuko ditugu: armada (fonsado edo hueste) direlakoak (espedizio militarrera joateko betebeharra), zamalkada (etsaiaren lurretan zaldiarekin egindako kanpaina.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. DELIMITACIONES CONCEPTUALES. 1. Fonsado o hueste y cabalgada. 2. Apellido. III. FONSADO O HUESTE Y CABALGADA EN LOS FUEROS LOCALES Y TERRITORIALES. 1. Antecedentes. 2. Fueros locales. 2.1. Premisas desde la crítica iushistórica. 2.2. Privilegios y exenciones en torno a la hueste. 3. Textos territoriales. 3.1. Fuero General de Navarra. 3.2. Textos forales vizcaínos. 3.3. Derecho territorial alavés. IV. EL APELLIDO EN LOS FUEROS LOCALES Y TERRITORIALES. 1. Fueros locales. 2. Textos territoriales.   V. HACIA UN EJÉRCITO PERMANENTE. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 009-032

Erakunde militarrek, Frantzian, bi ildo nagusiren eragina jaso zuten: lehenik, erromatarren ondarearena, eta bigarren, Europaren ekialdetik etorritako herri germanikoen tradizioen ekarpenarena. Gudaroste feudala, batez ere, basailuz, mugetan (limes) kokatutako soldadu taldez eta mertzenarioz osatuta zegoen; XVIII. mendearen azkenetan, baina, gudarostea erakunde moderno bilakatu zen Monarkiaren bultzadari esker. Gudarostearen eraldaketa hori gauzatzeko, beharrezkoa izan zen finantza konpromisoak hartzea eta gudarosteari buruzko ikusmoldea, erreklutatzeko moduak eta antolamendua aldatzea.

Sumario:

I. LES CARACTÉRISTIQUES FONDAMENTALES DE L'ARMÉE FÉODALE. 1. De l'idée d'une armée à une armée féodale. 1.1. Origines et fondements. 1.2. Organisation et fonctionnement. 1.3. Recrutement et commandement. 1.4. Financement et administration. 1.5. Guerre privée et paix du roi. 2. Mutations et réformes à partir du XVe siècle. 2.1. Des ordonnances de réforme. 2.2. Financement. 2.3. Service militaire et conscription. 2.4. Armée de mer. II. CONSTRUCTION D'UNE ARMÉE PROFESSIONNELLE MODERNE. 1. Le développement d'une armée professionnelle. 1.1. Recrutement et commandement. 1.2. Financement et guerres. 1.3. Troupes et unités, un nouveau découpage. 1.4. Grades et carrières. 1.5. La vénalité des offices. 2. Une institution originale: la Marine moderne. 2.1. La Royale. 2.2. Recrutement et commandement. 2.3. Les officiers. 2.4. Le service de santé embarqué. 2.5. La guerre de course et les prises. III. CONCLUSION. IV. BIBLIOGRAPHIE.

leer más
05 Oct 2017