Páginas: 683-727

Ahalegin honen oinarria dokumentu baten (gure ustez sekretua) aurkezpena da; dokumentu hau biziki baliotsua da Jean Orry Ogasuneko ministroak eta Melchor Rafael de Macanaz Gaztelako Kontseiluko fiskalak, Kataluniaren aurkako ge- rran (1714), Bizkaiko jaunei, lehenik, eta Gaztelako erregeei (aipatutako jaun horiek ziren aldetik), ondoren, zegozkien errege eskubideak Jaurerrian (men- deetan zehar eskubide horiek hainbat mertzenariori eman baitzizkieten, beren lantzariak eta baleztariak, batez ere, ordaintzeko) berrezartzeko; eta neurri txi- kiagoan, baita Gipuzkoan eta Araban zituzten eskubid

Sumario:

I. CONTEXTO HISTÓRICO. II. ANTECEDNETES. III. EL MEMORIAL. 1. Ubicación. 2. Fecha de redacción. 3. Autoría. 4. Contenido: planteamiento de la situación. 5. Contenido: remedios que se proponen para evitar los daños que padecía la Hacienda Real en Vizcaya. IV. GUIPÚZCOA Y ÁLAVA. V. EPÍLOGO. VI. DOCUMENTO. VII. BIBLIGRAFÍA CITADA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 535-681

Gaztelako Felipe II.a (nafarroako IV.a) eta Fernando de Espinosa, Iruñeko go- torlekuaren alkatearen arteko gutunak biltzen dira, 1570 eta 1587 urteen arte- koak. Bertan gai ezberdin jorratzen dira: alkatearen bizipenak, erretordearekin harremanak, gotorlekuaren eraikuntza, bere antolaketa, segurtasuna, espioitza eta fronteraren bigilantzia, eta gotorlekuaren eta soldaduen gastuei aurre egiteko arazo ekonomikoak.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. CORPUS DOCUMENTAL. III. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 507-532

Frantziako iraultzan (1789-1815), Arabako lurralde Historikoak ere iparraldeko auzoko inarrosaldien ondorioak pairatu zituen. Aldi honen amaieran, nortasuna berreskuratu zuen Hispaniako erresumaren barruan, baita gobernu-sistema tra- dizionala ere, baina hartarako krisi ekonomiko, sozial eta politiko latza pairatu behar izan zuen, zeinak herrialdeko bizikidetza eta bake soziala urte askotarako hautsi zituen. Konbentzio Gerrak zein ondorengo okupazio frantsesak eta Inde- pendentzia Gerrak probintzia, arlo askotan zegoeneko geldirik zegoena, suntsitu zuten.

Sumario:

I. LA OCUPACIÓN FRANCESA Y LOS INTENTOS POR MANTENER EL GOBIERNO TRADICIONAL ALAVÉS (1808-1809). II. EL GOBIERNO MILITAR FRANCÉS Y CRISIS DE LAS INSTITUCIONES TRADICIONALES DE GOBIERNO EN ÁLAVA (1810-1812). III. RESISTENCIA Y REACCIÓN: LA SOCIEDAD ALAVESA INDECISA Y LA PARTICIPACIÓN DE PERSONAJES ALAVESES EN LAS CORTES DE CÁDIZ. IV. ANTECEDENTES Y CONSECUENCIAS EN EL PAISAJE POLÍTICO E INSTITUCIONAL ALAVÉS DE LA BATALLA DE VITORIA Y LA DERROTA FRANCESA. V. LA RESTAURACIÓN DE LAS INSTITUCIONES FORALES TRADICIONALES Y DEL ABSOLUTISMO EN ÁLAVA (1814-1815). VI. CONCLUSIONES. VII. BIBLIOGRAFÍA CITADA.

leer más
Páginas: 461-506

1808ko uderatik aurrera Bizkaia espainiar konstituzionaltasunarekin aurkitzen da. Napoleondar-josebatarraren aurreikusteen aurrean, egoerak erabateko alda- keta ematen du 1810eko otsailean Bizkaiko Gobernua sortzen denean. Hau da kadiztarrak aurkitzen duena Bizkaia eransten saiatzen denean. Baino zuzenean egin ordez, bere eragileek Batzar Nagusi bat antolatzen dute 1812ko urrilan. Fernando VII.aren erabakiak 1814ko lorailan haren eraikuntza mozten du, eta lehengoko foru egituraren berreskurapena ekartzen du.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. EL SISTEMA NAPOLEÓNICO. 1. El Consejo Provincial del Señorío. 1.1. Nacimiento y extinción. 1.2. Integrantes. 1.3. Régimen de funcionamiento. 1.4. Competencias. 1.5. Actividad. 2. El Consejo de Intendencia. 3. La administración de justicia. 4. El Consejero de Gobierno por Bizkaia. III. EL CONSTITUCIONALISMO GADITANO. 1. De la Junta de Gobierno a la Junta-Diputación. 1.1. Nacimiento y desaparición. 1.2. Integrantes. 1.3. Actividad. 2. La Junta General de 1812. 3. La Diputación General de 1812. 3.1. Integrantes. 3.2. Actividad. 4. La Diputación Provincial. 4.1. Nacimiento e integrantes. 4.2. Activida. IV. REPOSICIÓN DEL SISTEMA BIZKAINO. V. CONCLUSIONES. VI. FUENTES DOCUMENTALES Y BIBLIGRÁFICAS CITADAS.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 385-460

Frantsesek Gipuzkoa menperatu zutenean, Jose Bonaparteren gobernua ezarri zen. Gobernu hark apurka Gipuzkoako foru erakundeak sakonki eraldatu zituen. Biltzarrak desagerrarazi ere egin zituen, deialdiak debekatuz, eta baita Aldundia ere, 1810ean deuseztatu baitzuen. Thouvenot jeneralaren mendean, Bizkaiko gobernuak erakunde politikoen sare bat sortu zuen; horrenbestekoa, ezen sakon- ki eraldatu zen Antzinako Erregimenean indarrean zegoen sistema.

Sumario:

I. EL DOMINIO FRANCÉS Y LA JUNTA DE BAYONA. II. EL PRIMER GOBIERNO JOSEFINO. III. DISPOSICIONES NAPOLEÓNICAS. IV. SEGUNDO PERÍODO DE GOBIERNO JOSEFINO. V. EL GOBIERNO DE VIZCAYA Y EL GOBIERNO DEL GENERAL THOUVENOT. VI. FIN DEL DOMINIO FRANCÉS. LA APLICACIÓN DE LA CONSTITUCIÓN DE 1812. VII. REGRESO DE FERNANDO VII Y VUELTA AL ESTADO ANTERIOR. VIII. BIBLIOGRAFÍA CITADA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 325-384

Espainian, XIX. mendean, absolutismotik liberalismorako trantsizioa gatazka armatu baten erdian jazo zen (1808-1814), eta orduan aldarrikatu ziren ere Baio- nako Estatutua eta cadizko Konstituzioa. Aldi hartan, Nafarroako Erresumako erakundeak gertatzen ari zen gatazka guztietan nahasita ikusi zuten euren burua, eta, ondorioz, Erresuma uzteaz gain, herritarrak okupazioaren aurka mobiliza- tu zituzten, prozesu konstituzionaletan parte hartu zuten eta euren erakundeak konstituzio historiko baten bidez gobernatzen zirela erakusten saiatu ziren.

Sumario:

I. LA TRANSICIÓN DEL ABSOLUTISMO AL LIBERALISMO EN EL TURBULENTO SIGLO XIX ESPAÑOL. II. LA GUERRA DE LA INDEPENDENCIA (1808-1814). III. LA CONSTITUCIÓN DE BAYONA DE 20 DE JUNIO DE 1808. 1. La monarquía josefina. 2. La Constitución de la monarquía. 3. Las instituciones de Navarra durante el periodo napoleónico. IV. LA CONSTITUCIÓN DE CÁDIZ DE 19 DE MARZO DE 1812. 1. Establecimiento del régimen liberal. 2. Navarra y el régimen constitucional. 3. Reinado de Fernando VII. V. LOS INTENTOS DE DEMOSTRAR LA EXISTENCIA DE UNA CONSTITUCIÓN NAVARRA. 1. La determinación de la constitución histórica. 2. Los documentos sobre la constitución de Navarra. VI. BIBLIOGRAFÍA CITADA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 281-324

1808-1814 aldiko gertaerarik nabariena Nafarroan frantsesen okupazioa izan zen, baina nabarmentzekoa da ere konstituzio sistema ezartzeak Nafarroako era- kunde tradizionaletan sortzen zuen kezka. Lan honek ezagutarazi nahi ditu Na- farroako Konstituzioa izenburupean sortu ziren testuak. Nafarroak zuen sistema berezia eta haren erresuma izaera defendatzeko egin ziren testu horiek, 1808ko Baionako Biltzarraren deialdiari begira, eta gauza bera aurkeztu zuten cadizko Gorteetan.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LA CONSTITUCIÓN NAVARRA EN 1808. 1. La Constitución de Bayona. 2. La Constitución de Navarra. 3. La Constitución de Navarra vista desde Bayona. 4. La Constitución de Navarra vista desde Cádiz: Benito Ramón de Heredia. 4.1. El rey, el virrey y los estados en la obra de Hermida. 4.2. La Diputación del Reino. 4.3. El objeto principal de las Cortes. 4.4. Los tribunales de Navarra. 4.5. La conclusión de Hermidad. III. LAS ACTITUDES DE LA DIPUTACIÓN DEL REINO Y DE LA DIPUTACIÓN PROVINCIAL. 1. La Diputación del Reino. 2. Los comisionados navarros en la Junta Central gobernadora de España y las elecciones de diputados en Cortes por Navarra en 1813. 3. La gestión de la nueva Diputación provincial de Navarra (1813-1814). 4. El restablecimiento de la Diputación del Reino. IV. BIBLIOGRAFÍA CITADA.

leer más
09 Oct 2017