1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria

  • Inicio
  • /
  • 1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria
Páginas: 501-572

Gipuzkoako Elgoibar hiribilduak 1751n onartu eta Erregeak handik urtebetera berretsitako udal-ordenantzak jaso ditugu. Borboitarren dinastia berriak eta haren bidez txertatutako ideia ilustratuek sustatuta, erakundeetan eta gizartean aldaketa handiak izan zituen gizarte eta une historiko baten isla dira.

Sumario:

I. NOTAS SOBRE EL MUNICIPIO GUIPUZCOANO EN EL SIGLO XVIII. II. EL DERECHO DE LAS VILLAS GUIPUZCOANAS: LAS ORDENANZAS MUNICIPALES. III. EL DOCUMENTO.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 441-498

Lan honetan, ibilbide historiko bat egingo dugu Nafarroan, historian zehar, emakumeak espetxeratzeko izan diren modalitateak aztertzeko eta gaiari buruzko alderdi garrantzitsuenak xehe azalduko ditugu eta ondoren, emakumeak Espainiako kartzeletan, eta zehazki Iruñekoan, gaur egun, zer egoeratan dauden azalduko dugu, erakusteko, nola atzoko eta gaurko emakumeentzako espetxeek ezaugarri komun batzuk izan dituzten eta ezaugarri horiek nola bidea eman duten emakumeen espetxeratzea zehartzen duen lerro ikusezin bat marratzeko.

Sumario:

I. A MODO DE INTRODUCCIÓN: SOBRE LOS ENCIERROS FEMENINOS Y LA CUESTIÓN DEL GÉNERO E IGUALDAD. II. LA EVOLUCIÓN DEL ENCIERRO FEMENINO HASTA LA DEMOCRACIA EN ESPAÑA Y EN NAVARRA. 1. La etapa religiosa de «la Galera». El nacimiento de las cárceles exclusivamente de mujeres. 2. La etapa judicial. 3. La etapa penitenciaria y la figura de Concepción Arenal. 4. La Segunda República, Victoria Kent y el franquismo. 5. De la muerte de Franco hasta la primera Ley de Igualdad de la Dirección General de Instituciones Penitenciarias. III. LA SITUACIÓN DE LAS MUJERES PRESAS HOY TRAS LAS POLÍTICAS DE IGUALDAD EN EL ÁMBITO PENITENCIARIO (2008) ¿HAY CAMBIOS MÁS ALLÁ DE LA NORMA? IV. CONSIDERACIONES FINALES SOBRE LA HISTORIA DEL ENCARCELAMIENTO FEMENINO Y UN POCO MÁS ALLÁ. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 425-437

Euskal Autonomi Erkidegoaren Autonomia Estatutua aztertzen da. Honek Nafarroako Foru Hobekuntzarekin paralelismo handia dauka, bata zein besteak identifikazio faktore material ezberdin baitute. Euskal berezitasuna estruktura konplexu batean datza, autonomi ezberdinekin (Euskadi eta Nafarroa) harremanak izatea bideratzen duena, baina baita mugaz bestaldekoak (Iparralderekin). Guzti hau bideratzeko Konstituzioak eta europar zuzenbideak bermatzen dituzten tresna eta tresna praktika ezberdin daude.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 393-424

Atal honetan deskribatu egin dugu Kataluniako estatutu-erreforma zer izatea nahi zuten eta nola Auzitegi Konstituzionalaren 31/2010 epaiak atea itxi zion kataluniarren aldarrikapenak asebetetzeari. Gatazka politikoa denez, gatazkaren konponbidea ez litzateke Auzitegi Konstituzionalera eraman behar. Indar politikoek arduraz jokatu behar lukete.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LOS ORÍGENES DE LA REFORMA ESTA - TUTARIA. III. LOS OBJETIVOS DE LA REFORMA ESTATUTARIA. IV. LA SENTENCIA 31/2010 DE 28 DE JUNIO. 1. Consideraciones generales. 2. La posición constitucional de los Estatutos de Autonomía. 3. Algunos pronunciamientos concretos. 3.1. El concepto de nación. 3.2. Los derechos históricos. 3.3. La lengua catalana. 3.4. El reconocimiento de derechos y deberes estatutarios. 3.5. Las instituciones. Las objeciones al Consell de Garanties Estatutàries y a las competencias del Sindic de Greuges. 3.6. Del Poder Judicial en Cataluña. 3.7. De las competencias. 3.8. Las relaciones institucionales de la Generalidad de Cataluña. 3.9. El sistema de financiación. V. EL PROCESO SOBERANISTA TRAS LA SENTENCIA 31/2010. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 363-392

Euskadik mundu globalizatuaren testuinguruan lurralde-entitate gisa izango duen etorkizunak diziplinen arteko erronka intelektual bat dakar, eta erronka horri dimentsio juridiko garrantzitsu bat atxikitzen zaio, baina dimentsio horrek ezin du bakarra eta baztertzailea izan, Zuzenbideak arazoak konpontzeko irtenbidea, bizikidetzarako bidea eta zubia izan behar baitu, eta ez arazo, zurruna eta aginduzkoa izateagatik.

Sumario:

I. CONSIDERACIONES INTRODUCTORIAS. II. LA DIMENSIÓN ESTATUTARIA COMPARADA. III. EL «CANDADO» CONSTITUCIONAL. IV. EUSKADI Y SU FUTURO COMO ENTIDAD TERRITORIAL EN EL CONTEXTO DE UN MUNDO GLOBALIZADO. V. EUSKADI Y SU PROYECCIÓN EXTERIOR: LAS CARENCIAS DE NUESTRO AUTOGOBIERNO. VI. LECCIONES DE «REAL POLITIK » INTERNACIONAL: LOS CASOS DE CRIMEA Y DE KOSOVO. VII. EUROPA ANTE EL RETO DE LA AMPLIACIÓN INTERNA. VIII. CONCLUSIONES. IX. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 339-361

Ekarpen honetan erabakitzeko eskubidea ikusmolde bikoitzetik aztertzen da. Nazioarteko zuzenbide publikoaren tresna esanguratsuenetatik abiatuz eta lehenbiziko ikusmolde iuspositibista batetik ikusten dugu ez dela erakunde edo istitutu juridiko bat. Erabakitzeko eskubidetik gertuen dagoen istituto juridikoa herrien autodeterminazio eskubidea da eta honen funtsa juridikoa aztertzen badugu ikusiko dugu parekotasun politikoa badagoela bi eskubideen artean.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LAS RELACIONES CONCEPTUALES ENTRE DERECHO A DECIDIR Y DERECHO DE AUTODETERMINACIÓN. III. DERECHO A DECIDIR Y DEMOCRACIA, CON REFERENCIA A LA TEORÍA DE NEIL MACCORMICK. IV. CONCLUSIÓN: EL DERECHO A DECIDIR COMO EXPRESIÓN DEL AUTOGOBIERNO . V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 299-337

Lan honetan, hausnarketa egin dugu Espainiaren nazio anitzeko izaerari buruz eta balizko erabakitzeko eskubideari buruz, edo eskubide hori herritarrei kontsulta eginda praktikan jartzeari buruz, baita erkidegoko hauteskundeak cuasi erreferendum bihurtuta eginda ere. Hauteskunde horiek barneko ordenamendu juridikoan bide juridikotik bideratzen ez badira, Kanadako Auzitegi Gorenak ezarritako doktrinaren bidetik, Aldebakarreko Independentzia Adierazpena etor daiteke, baina barneko ordenan, adierazpen horrek ez du balio juridikorik.

Sumario:

INTRODUCCIÓN. I. CONSOLIDACIÓN DEL ESTADO AUTONÓMICO: ¿ESTADO FEDERAL? II. ¿ESPAÑA TIENE UNA REALIDAD PLURINACIONAL? III. ¿EXISTE EL DERECHO A DECIDIR? IV. LA CONVIVENCIA DÚCTIL: LA NEGOCIACIÓN Y EL PACTO COMO INSTRUMENTOS DE RESOLUCIÓN DE CONFLICTOS. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017
Páginas: 255-297

Lan honetan, aztertu egin dugu Foru Hobekuntzaren ezohiko erreforma-prozedura. Kanpoan uzten du parlamentuaren ekimena eta mugatu egiten du erkidegoko zein Estatuko ganbera legegileen esku hartzea eta gobernuek testu negoziatu eta adostu bat berrestera mugatzen du, zuzenketarik egiteko aukerarik gabe. 2001ean eta 2010ean onartutako erreforma partzialak aztertu ditugu, biak ere Nafarroako Parlamentua behar baino lehen desegiteari eta inbestidura-prozedurari buruzkoak, jatorrizko erredakzioak sortutako disfuntzioak zuzentzeko helburuarekin.

Sumario:

I. EL PROCEDIMIENTO DE REFORMA DEL AMEJORAMIENTO DEL FUERO. 1. Regulación. 2. Peculiaridades. II. LA LEY ORGÁNICA 1/2001, DE 26 DE MARZO. 1. Iniciativa y propósito de la reforma. 2. Contenido. III. LA PONENCIA DE AUTOGOBIERNO 2003-2007. IV. LA LEY ORGÁNICA 7/2010, DE 27 DE OCTUBRE. 1. Iniciativa y propósito de la reforma. 2. Contenido. V. LAS CUESTIONES PENDIENTES. ALGUNAS PROPUESTAS. 1. El ámbito competencial. 2. Las instituciones de democracia directa. 3. El papel del Parlamento de Navarra. 4. Participación de Navarra en las instituciones comunes del Estado. 5. El régimen lingüstico. 6. La disposición adicional segunda del Amejoramiento en relación con la disposición transitoria cuarta de la Constitución. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
09 Oct 2017