Orriak: 393-462
Erantsitako artxiboa: PDF icon 03_IURA[393-462]_Fedhav.pdf

Egileak Euskal Legebiltzarraren osoko bilkurak gehiengo osoz onartutako Euskadiko Estatuto erreformaren proposamenaren inguruan, etorritako arazo juridikoa aletzea nahi du. Gaur egungo Konstituzioaren eremua, Euskal Herriko eskubide historikoak babestutako Konstituzioaren klausula, eta Europar Batasunean duen txertapen konstituzionala aztertzen du.

Sumarioa:

I. APUNTE PREVIO. II. ANTECEDENTES BÁSICOS DE LA PROPUESTAS. III. BASES JURÍDICAS DE LA PROPUESTA. IV. LA ARGUMENTACIÓN DE LA ABOGACÍA DEL ESTADO FRENTE A LA PROPUESTA. V. ASPECTOS SUSTANTIVOS DE LA PROPUESTA DE REFORMA. 1. Derechos fundamentales y principios democráticos. 2. El derecho de libre determinación de los pueblos y el ejemplo de Québec. 2.1. Libre determinación y reciente jurisprudencia aplicable. 2.1. Cuestiones generales. 2.2. El caso de Québec ante la jurisdicción canadiense. 2.3. Consideraciones finales acerca de la libre determinación. 3. Las relaciones con Navarra e Iparralde. 4. Participación en la UE y relaciones internacionales. 4.1. Algunos ejemplos en el Derecho Comparado. 4.1.1. El caso de los Länder alemanes. 4.1.2. El caso de los Länder austríacos. 4.1.3. El caso de las Comunidades y Regiones belgas. 5. Sistema bilateral de garantías. 5.1. El ejemplo de la tramitación de la Propuesta de Reforma en el Congreso de los Diputados. 5.2. La deriva política del Tribunal Constitucional. 6. Ciudadanía y nacionalidad. VI. ALGUNAS CONCLUSIONES. VII. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 365-391
Erantsitako artxiboa: PDF icon 03_IURA[365-391]_Fedhav.pdf

Aro modernoan Nafarroako gizartea, gizarte-talde heterogeneoez osatzen da, legedi desberdin batengatik babestuta. Egileak bere arreta Pirinioetako bailaran kokatutako talde batean jartzen du, kaperatasun kolektibo egoera duena, askeak dira, frankoak eta bakunak, koroak emandako goraipamena eta errege desberdinek baieztatua. Talde hauek izaera subjetiboa duten pribilegio eta salbuespenez babestuta daude, Foru Orokorrean erregulatuta, XIII. mendean eta beranduagoko Gorteen legeetan.

Sumarioa:

I. INTRODUCCIÓN. II ESTRUCTURA SOCIAL Y LA NORMATIVA FORAL. III. CONFIGURACIÓN DE LOS GRUPOS SOCIALES EN LA EDAD MEDIA. IV. LAS HIDALGUÍAS COLECTIVAS. 1. El Valle de Salazar. 2. Valle de Aézcoa. 3. Valle de Roncal. V. LA PRUEBA DE LA CONDICIÓN DE HIDALGO. VI. LA HIDALGUÍA COLECTIVA Y SUS PRERROGATIVAS. VII. BREVE APUNTE SOBRE LA VECINDAD Y SUS DERECHOS EN RELACIÓN CON LA INDUMENTARIA. VIII. EL VESTIDO EN GENERAL Y DERECHO AL USO DEL TRAJE. IX. EL VESTIDO Y LA LEGISLACIÓN DEL REINO. 1. Normativa sobre los oficios y su incidencia en el vestido. X. REGLAMENTACIÓN DEL USO DEL TRAJE EN EL VALLE DEL RONCAL. XI. EL PLEITO DE LOS HERMANOS DE BORRA FRENTE AL VALLE DEL RONCAL. XII BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 317-364
Erantsitako artxiboa: PDF icon 03_IURA[317-364]_Fedhav.pdf

Erregimen Zaharraren amaierako Euskal Herrian, bertako boterearen ariketa, elementu sinboliko eta harremanazkoen konfigurazio moduan uler daiteke, beraien legitimazio, mantenimendu eta bezeroen eta senideen sareetara zabaltzea uzten zutenak. Ondasun sinbolikoa irudikatzen zen eraikuntza publiko eta pribatuetan ikonografian, jaiei loturiko oroigarri iragankorretan, lehentasunetan, karitatearen ariketetan edo hizkuntza jakin baten jabetzan, eta klaseen interes zehatzen arabera kudeatzen zen.

Sumarioa:

I. EL CONTROL DE LOS PODERES LOCALES POR LOS DISTINTOS GRUPOS SOCIALES. 1. La percepción social del control municipal ejercido por minorías oligárquicas. 2. Modelos de poder municipal y grupos sociales. II. ESTRATEGIAS SIMBÓLICAS DE REFUERZO DEL SISTEMA DE VALORES Y DE LA IDENTIDAD SOCIAL. 1. Fiesta religiosa y poder. 2. Representaciones del poder asociadas a la Monarquía. III. LAS PREEMINENCIAS EN MANIFESTACIONES PÚBLICAS: ESCENIFICACIÓN JERÁRQUICA DEL PODER. IV. REPRESENTACIONES FÍSICAS DEL PODER: LOS EDIFICIOS PÚBLICOS. V. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 283-316
Erantsitako artxiboa: PDF icon 03_IURA[283-316]_Fedhav.pdf

1527an erregeak bizkaitar eta gipuzkoar guztiei, bakoitza bere aldetik, noble zirela onartu zuen, beranduago kaperatasun unibertsal moduan ezagutuko dena, bi oinarrizko galdera proposatzen ditu: bere oinarria eta onarpen honen ondorioz sortzen diren ondorio politikoak. Gertakarien soiltasunari, XII. mendean eratu eta XIX. mendeko lehen urteetan hiru euskal probintzietan perfekzionatzen den prozesu luzean kokatua, kontzeptuaren konplexutasun juridikoa kontrajartzen zaio, doktrinan denboran egindako eboluzioan desberdina dena.

Sumarioa:

I. PLANTEAMIENTO. II. EL HECHO JURÍDICO. 1. Su génesis: el proceso de territorialización del Derecho. 1.1. Desde el nivel local de la republica hasta el territorial de la asociación. 1.2. La aplicación del concepto función-estado. 2. Su forma: la hidalguía como dignitas vinculada a un oficio. 3. Sus efectos. III. EL DEVENIR: LA INSTITUCIÓN. 1. La articulación de una defensa. 2. Los pilares de la argumentación. 2.1 La nobleza del deber militar. 2.2. La nobleza originaria. IV. CONCLUSIONES. V. ANEXO DOCUMETNAL. VI. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 249-281
Erantsitako artxiboa: PDF icon 03_IURA[249-281]_Fedhav.pdf

Emakumeak (familia eta gizarte barruan Bizkaian) lehentasunezko lekua hartzen du, gizon eta anaiekin parekotasun osoa lortuz. Gizonarekin berdin parte hartzen du ezkontza ondasunetan eta honekin ondasun guztien anaitasun eta laguntza du, honela gizonak emakumearen baimena behar du hauek erabiltzeko. Ezkontza desegintzen bada gizona hiltzen delako, alkar poderoso deritzaiona eman bazuten, emakumeak ondasun guztien usufruktu unibertsala jasotzen du, eta osagarri bezala bere gizonaren oinordetza hartu dezake eta haren izenean bere ondasunen oinordeko bat aukeratu.

Sumarioa:

I. INTRODUCCIÓN. II. LA COMUNICACIÓN DE BIENES ENTRE MARIDO Y MUJER. 1. Regulación en los Fueros escritos (XIV-XVI). 1.1. Inicio de la comunicación foral. 1.2. Exigencia del consentimiento de la mujer. 1.3. Prohibición de embargo de la mitad. 2. Los documentos jurídicos sobre comunicación de bienes y la comunidad familiar pactada (XVII-XIX). 2.1. Evolución consuetudinaria de la comunicación foral. 2.2. El pacto de comunidad familiar. III. ALKAR PODEROSO, EL PODER TESTATORIO RECÍPROCO ENTRE CÓNYUGES. 1. Regulación en los Fueros (XIV-XVI). 2. Facultades del alkar poderoso en los documentos (XVII-XIX). IV. LIBERTAD DE ELECCIÓN DE SUCESOR O SUCESORA EN EL PATRIMONIO FAMILIAR.  1. El principio de libertad sucesoria (XIV-XVI). 2. La elección de sucesora en contrato matrimonial (XVII-XIX). V. ETORKIÑA, LA DOTE DEL ADVENEDIZO A LA CASA, SEA HOMBRE O MUJER. 1. La dote en los Fueros (XIV-XVI). 2. Documentos sobre la dote (XVII-XIX). VI. LA EMANCIPACIÓN JUDICIAL POR PETICIÓN DEL MENOR O LA MENOR. 1. La emancipación en los Fueros (ss. XIV-XVI). 2. Expedientes de emancipación (XVII-XIX). VII. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 221-247
Erantsitako artxiboa: PDF icon 03_IURA[221-247]_Fedhav.pdf

Ahaide nagusien azterketak leinuen arteko borroketara eramaten gaitu, baita nobleen arteko gatazketara ere; aro modernoan euskal lurralde historikoen gizarte egituraketa zehazteko borrokak dira. Borroka horietan ahaide nagusiak jaun-izaera –estamentu noblea– monopolizatzen saiatu ziren. Hala ere, Bizkaia eta Gipuzkoan behintzat, borrokek, talde estamentu baten inguruan, lurralde zuzenbidea zuten komunitateak egituratu zituzten. Orduan ahaide nagusiek eta beste leinuek «gehiago balio» zuten modu berriak bilatu eta aurkitu zituzten.

Sumarioa:

I. LOS PARIENTES MAYORES, LOS BANDOS Y LAS LUCHAS BANDERIZAS. ALGUNAS CUESTIONES PREVIAS. II. ESTATUTO JURÍDICO DE LOS PARIENTES MAYORES. 1. El mayor de los parientes. 2. Ser Señor. Un estamento noble. III. LINAJES Y PORYECTOS AL FINAL DE LAS LUCHAS BANDERIZAS. IV. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 193-220
Erantsitako artxiboa: PDF icon 03_IURA[193-220]_Fedhav.pdf

Erdi Aroaren herentzia, jaurgo erregimena, gizarte erlazioak lotzeko modu bereziarekin, mende modernoetan iraun zuen Nafarroan, XIX. mendean bere indargabetzerarte gainbehera makal eta pixkanakakoa egin zuen arte. XVII. mendean, monarkiak egindako jurisdikzioen salmentari esker, beti ere ahitutako kutxetarako fondoak jasotzeko, Nafarroan jaurgo erregimenak susperketa saio bat izan zuen, historiagile batzuk birfeudalizazioa deitzen diotenaren barruan. Erresuma Zaharran, jaurerriak garantzi txikia izan zuen, eta osotara XVIII. menderaren amaieran lurraldearen %17ra hedatzen zen.

Sumarioa:

I. EL ESTAMENTO NOBILIARIO EN LA NAVARRA MODERNA: UNA VISIÓN PANORÁMICA. II. CONFIGURACIÓN DEL ESPACIO SEÑORIAL EN LA NAVARRA MODERNA. III. LA PECHA, FACTOR DE DIFERENCIACIÓN SOCIAL. IV. LA JURISDICCIÓN, FUNDAMENTO DEL SEÑORÍO. 1. Corona y municipios versus señores en la Navarra del siglo XVI. 2. La discutida refeudalización del siglo XVII en Navarra. V. OTRAS PRESTACIONES SEÑORIALES. VI. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 159-191
Erantsitako artxiboa: PDF icon 03_IURA[159-191]_Fedhav.pdf

Aitzin Erregimeneko Iparraldeko euskal gizarteak ez zuen ezagutzen gizartearen zatiketa hiru ordenetan: noblezia, kleroa eta giza-talde laua. Etxeak juridikoki berdinak ziren beraien artean, etxe nobleentzat arau zehatzak zeudelarik. Gizartea honela zegoen osatuta: batetik, familiako buru eta bere familiaz, hauentzat ohitura idatzita jaso zen, eta bestetik baztertuez, hau da, klero, adin txikikoak, atzerritarrak eta ezjakinak, eta arraza madarikatuak, ijito eta agoteak.

Sumarioa:

I. LE STATUT PRIVILÉGIÉ DES MAÎTRES DE MAISON. 1. L'égalité juridique des maîtres de maisons rurales. 2. Le statut particulier de la noblesse basque. II. LES EXCLUS. 1. Les déshéritiers. 2. Les races maudites. III. BIBLIOGRAPHIE.

irakurri gehiago
05 Urr 2017