1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria

  • Inicio
  • /
  • 1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria
Páginas: 163-188

Erdi Aroko azken bi mendeetan areagotu eta gaiztotu egin ziren euskal aitoren semeen arteko gerra pribatuak. Gatazka haiek Bandoen arteko borrokak izenpean ezagutzen ditugu. Lan honetan aztertuko dugu zer mekanismo erabili zituzten leinuetako Ahaide Nagusiek beren gudarosteak erreklutatzeko, eta haien indar kopuruetara eta antolamendura hurbiltzen saiatuko gara, Europa mendebaldean garai hartan indarrean zeuden ohiturak bistatik galdu gabe.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. EL RECLUTAMIENTO DE LAS TROPAS.1. Los mecanismos de movilización militar del rey de Castilla y del señor de Vizcaya. 2. Las fórmulas de reclutamiento de los Parientes Mayores.  III. LA ORGANIZACIÓN DE LAS COMPAÑÍAS. IV. CONCLUSIONES. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
Páginas: 109-162

Oraindik ez dute aurkitu IX eta X. mendeetako kronika musulmanetan Sajrat Qays izena daraman Iruñeko gotorlekua. Artikulu honek gotorleku hori egun San Kiriako izenez ezagutzen den inguruetan kokatzea proposatzen du, Etxauri edo Sarbileko haitzetan. Hala, dokumentuen azterketak eta berrikuspenak uztartu nahi dira, bai idazle musulmanek utzitako albisteetakoak, bai dokumentazio modernoan jasotakoak ere, datu geografiko, arkeologiko eta toponimikoekin osatuta.

Sumario:

I. METODOLOGÍA DE TRABAJO. II. SAJRAT QAYS EN LAS CRÓNICAS MUSULMANAS. III. SAJRAT QAYS Y EL REINO DE PAMPLONA (SIGLOS IX-X). IV. DESCRIPCIÓN DE SAJRAT QAYS EN LAS FUENTES DOCUMENTALES. V. PROPUESTAS DE LOCALIZACIÓN. 1. Gaztelu. 2. Garaño. 3. Valle de Etxauri. 4. Legin. 5. Belascoáin. 6. San Quiriaco. VI. VÍAS DE COMUNICACIÓN. VII. LAS PRIMERAS FORTIFICACIONES PAMPLONESAS. VIII. LA DEFENSA DEL REINO. IX. LAS FORTALEZAS DE SAN QUIRIACO EN LA DOCUMENTACIÓN. X. VESTIGIOS ARQUEOLÓGICOS EN EL ENTORNO DE SAN QUIRIACO. XI. HAGIÓNIMO. XII. EL NOMBRE QAYS. XIII.TENENCIA DE ETXAURI EN LA ALTA EDAD MEDIA. XIV. CONCLUSIONES. XV. BIBLIOGRAFÍA CITADA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 067-108

Nafarroako Erresumak bere bilakaera historikoa markatuko zuten prozesu konplexu eta erabakigarriak bizitu zituen XIV. mendean. 1328an Evreuxko konde familiak –kapetoar jatorriko frantses printzeen dinastiak– tronua eskuratu zuenetik, erresuma txikiak bere Erregeen nazioarteko interesen defentsan parte hartu behar izan zuen, hainbat gudarosteren bidez. Kanpaina haietan, gainera, pixkanaka aienatuz zihoan zaldunen eta gurutzaden espiritua antzeman liteke. Hain zuzen ere, espiritu hark eramanda hartu zuen parte Filipe III.ak Algecirasko kanpainan (1343).

Sumario:

I. AGENTES Y FACTORES DE LAS CAMPAÑAS EXTERIORES. 1. La nueva dinastía de la casa de Evreux. 2. Situación de la nobleza navarra. 3. Problemática y antecedentes. II. LOS PROYECTOS DE CRUZADA Y LA CAMPAÑA DE ALGECIRAS. 1. Caballería y cruzada en el espíritu de Felipe III de Navarra. 2. El reino y la expedición a Algeciras de 1343. III. CONTINGENTES NAVARROS EN LA GUERRA DE LOS CIEN AÑOS. 1. Política de los primeros Evreux e incipiente presencia navarra en Francia (1337-1352). 2. La ofensiva navarra y los grandes desplazamientos de tropas (1353-1378). 4. Mercenarios navarros en el conflicto internacional.  IV. EXPEDICIONES EN LOS CONFLICTOS PENINSULARES. V. COMPAÑÍAS NAVARRAS EN ALBANIA Y GRECIA. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 033-066

Euskal Herriko udalerri eta lurraldeetako foruetan manu asko daude jasota hiribildu eta hirien edo lurraldearen defentsa arautzen dutenak. Ondorengo kontzeptu hauek aztertuko ditugu: armada (fonsado edo hueste) direlakoak (espedizio militarrera joateko betebeharra), zamalkada (etsaiaren lurretan zaldiarekin egindako kanpaina.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. DELIMITACIONES CONCEPTUALES. 1. Fonsado o hueste y cabalgada. 2. Apellido. III. FONSADO O HUESTE Y CABALGADA EN LOS FUEROS LOCALES Y TERRITORIALES. 1. Antecedentes. 2. Fueros locales. 2.1. Premisas desde la crítica iushistórica. 2.2. Privilegios y exenciones en torno a la hueste. 3. Textos territoriales. 3.1. Fuero General de Navarra. 3.2. Textos forales vizcaínos. 3.3. Derecho territorial alavés. IV. EL APELLIDO EN LOS FUEROS LOCALES Y TERRITORIALES. 1. Fueros locales. 2. Textos territoriales.   V. HACIA UN EJÉRCITO PERMANENTE. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 009-032

Erakunde militarrek, Frantzian, bi ildo nagusiren eragina jaso zuten: lehenik, erromatarren ondarearena, eta bigarren, Europaren ekialdetik etorritako herri germanikoen tradizioen ekarpenarena. Gudaroste feudala, batez ere, basailuz, mugetan (limes) kokatutako soldadu taldez eta mertzenarioz osatuta zegoen; XVIII. mendearen azkenetan, baina, gudarostea erakunde moderno bilakatu zen Monarkiaren bultzadari esker. Gudarostearen eraldaketa hori gauzatzeko, beharrezkoa izan zen finantza konpromisoak hartzea eta gudarosteari buruzko ikusmoldea, erreklutatzeko moduak eta antolamendua aldatzea.

Sumario:

I. LES CARACTÉRISTIQUES FONDAMENTALES DE L'ARMÉE FÉODALE. 1. De l'idée d'une armée à une armée féodale. 1.1. Origines et fondements. 1.2. Organisation et fonctionnement. 1.3. Recrutement et commandement. 1.4. Financement et administration. 1.5. Guerre privée et paix du roi. 2. Mutations et réformes à partir du XVe siècle. 2.1. Des ordonnances de réforme. 2.2. Financement. 2.3. Service militaire et conscription. 2.4. Armée de mer. II. CONSTRUCTION D'UNE ARMÉE PROFESSIONNELLE MODERNE. 1. Le développement d'une armée professionnelle. 1.1. Recrutement et commandement. 1.2. Financement et guerres. 1.3. Troupes et unités, un nouveau découpage. 1.4. Grades et carrières. 1.5. La vénalité des offices. 2. Une institution originale: la Marine moderne. 2.1. La Royale. 2.2. Recrutement et commandement. 2.3. Les officiers. 2.4. Le service de santé embarqué. 2.5. La guerre de course et les prises. III. CONCLUSION. IV. BIBLIOGRAPHIE.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 393-462

Egileak Euskal Legebiltzarraren osoko bilkurak gehiengo osoz onartutako Euskadiko Estatuto erreformaren proposamenaren inguruan, etorritako arazo juridikoa aletzea nahi du. Gaur egungo Konstituzioaren eremua, Euskal Herriko eskubide historikoak babestutako Konstituzioaren klausula, eta Europar Batasunean duen txertapen konstituzionala aztertzen du.

Sumario:

I. APUNTE PREVIO. II. ANTECEDENTES BÁSICOS DE LA PROPUESTAS. III. BASES JURÍDICAS DE LA PROPUESTA. IV. LA ARGUMENTACIÓN DE LA ABOGACÍA DEL ESTADO FRENTE A LA PROPUESTA. V. ASPECTOS SUSTANTIVOS DE LA PROPUESTA DE REFORMA. 1. Derechos fundamentales y principios democráticos. 2. El derecho de libre determinación de los pueblos y el ejemplo de Québec. 2.1. Libre determinación y reciente jurisprudencia aplicable. 2.1. Cuestiones generales. 2.2. El caso de Québec ante la jurisdicción canadiense. 2.3. Consideraciones finales acerca de la libre determinación. 3. Las relaciones con Navarra e Iparralde. 4. Participación en la UE y relaciones internacionales. 4.1. Algunos ejemplos en el Derecho Comparado. 4.1.1. El caso de los Länder alemanes. 4.1.2. El caso de los Länder austríacos. 4.1.3. El caso de las Comunidades y Regiones belgas. 5. Sistema bilateral de garantías. 5.1. El ejemplo de la tramitación de la Propuesta de Reforma en el Congreso de los Diputados. 5.2. La deriva política del Tribunal Constitucional. 6. Ciudadanía y nacionalidad. VI. ALGUNAS CONCLUSIONES. VII. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 365-391

Aro modernoan Nafarroako gizartea, gizarte-talde heterogeneoez osatzen da, legedi desberdin batengatik babestuta. Egileak bere arreta Pirinioetako bailaran kokatutako talde batean jartzen du, kaperatasun kolektibo egoera duena, askeak dira, frankoak eta bakunak, koroak emandako goraipamena eta errege desberdinek baieztatua. Talde hauek izaera subjetiboa duten pribilegio eta salbuespenez babestuta daude, Foru Orokorrean erregulatuta, XIII. mendean eta beranduagoko Gorteen legeetan.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II ESTRUCTURA SOCIAL Y LA NORMATIVA FORAL. III. CONFIGURACIÓN DE LOS GRUPOS SOCIALES EN LA EDAD MEDIA. IV. LAS HIDALGUÍAS COLECTIVAS. 1. El Valle de Salazar. 2. Valle de Aézcoa. 3. Valle de Roncal. V. LA PRUEBA DE LA CONDICIÓN DE HIDALGO. VI. LA HIDALGUÍA COLECTIVA Y SUS PRERROGATIVAS. VII. BREVE APUNTE SOBRE LA VECINDAD Y SUS DERECHOS EN RELACIÓN CON LA INDUMENTARIA. VIII. EL VESTIDO EN GENERAL Y DERECHO AL USO DEL TRAJE. IX. EL VESTIDO Y LA LEGISLACIÓN DEL REINO. 1. Normativa sobre los oficios y su incidencia en el vestido. X. REGLAMENTACIÓN DEL USO DEL TRAJE EN EL VALLE DEL RONCAL. XI. EL PLEITO DE LOS HERMANOS DE BORRA FRENTE AL VALLE DEL RONCAL. XII BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017