1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria

  • Inicio
  • /
  • 1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria
Páginas: 709-748

Kontzertuaren eta Hitzarmenaren foru arauen ikuspegi orokorra azaltzen da, bien artean dauden berdintasunak etadesberdintasunak azpimarratuz. Ondorenaipatzen direnek eragin berezia dute: konstituzioaren esparruan sartzeak, beste autonomia erkidegoek duten finantzaketarekin dituzten desberdintasunek, foru lurraldeen zerga botereen azterketak eta Europako harmonizazioarekiko planteatzen dituen erronkek eta horien gain duen eraginak. Euskadiren kasuan, lurralde historikoen eta autonomia erkidegoaren artean dauden harreman bereziak zehaztu beharko dira, biak finantzatzeko.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. RASGOS COMUNES DEL CONCIERTO Y CONVENIO ECONÓMICO. III. RASGOS DIFERENCIALES DEL CONCIERTO Y DEL CONVENIO. IV. EL FUTURO DEL SISTEMA DE CONCIERTOS O CONVENIOS. BIBLIOGRAFÍA BÁSICA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 647-708

Azken gerra karlistan (1872-1876) izandako foru abolizioaren ondoren, Gober.nu Zentraleko presidente Cánovas del Castillok, Kontzertu Ekonomikoa nego.ziatu zuen bizkaiko Diputazioarekin (1878), eta ondoren Araba era Gipuzkoako Diputazioak atxiki zitzaizkion. Foraltasunaren hondar garrantzitsu bati eustea lortu zuten. Lurralde bakoitzean Estatuari eman beharreko diru sarreren kopuru bat ezarri zuten, zerga handi bakoitzari zegokionez. Gobernu Zentralari eman beharreko osotasun horri kupoa esango zitzaion. Kontzertu historikoa 1887an, 1894an, 1906an eta 1925ean berritu zuten.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. ANTECEDENTES REMOTOS. III. EL CONVENIO DE BERGARA Y SUS CONSECUENCIAS. IV. LA IMPOSICIÓN DE LA UNIDAD CONSTITUCIONAL (1876) Y EL NACIMIENTO DE LOS CONCIERTOS ECONÓMICOS (1878). 1. La imposición de la unidad constitucional. 2. El residuo del Concierto Económico (1878). 3. El complicado afianzamiento legal de la institución. 3.1. Real Orden de 23 de noviembre de 1878. 3.2. Real Decreto del 4 de noviembre de 1879. 3.3. El Concierto en peligro (1880-1882). 4. Ley provincial del 29 de agosto de 1882. 5. Las Conferencias de Diputaciones y la preparación de la renovación del Concierto. V. LAS RENOVACIONES DEL CONCIERTO ECONÓMICO. 1. El período de la primera renovación (1887-2894). 1.1. Primera renovación (1887). 1.2. Nuevos ataques al Concierto: Reales Órdenes de 1 de septiembre de 1890 y de 8 de agosto de 1891. 1.3. Germán Gamazo y la revisión del Concierto. 2. El período de la segunda renovación (1894-1906). 2.1. El tercer Concierto Económico (Real Decreto de 1 de febrero de 1894). 2.2. Recargos ajenos al Concierto de 1894. 3. El período de la tercera renovación (1906-1925). 3.1. El cuarto Concierto Económico (Real Decreto de 13 de diciembre de 1906). 3.2. Real Decreto de 23 de octubre de 1913. 3.3. Real Decreto de 6 de marzo de 1919. 3.4. Real Decreto de 28 de julio de 1920. 4. El período de la cuarta renovación (1925-1936). 4.1. Cuarta renovación (1925). 4.2. Vigencia de los Conciertos Económicos durante la II República. VI. GUERRA CIVIL Y FRANQUISMO. 1. El General Franco suprime los Conciertos Económicos de Gipuzkoa y Bizkaia y mantiene el de Álava. 2. Revisiones del Concierto alavés (29 de febrero de 1952 y 26 de noviembre de 1976). 3. Intentos fallidos de recuperación de los Conciertos Económicos de Gipuzkoa y Bizkaia en la etapa final de la Dictadura. 4. Los primeros pasos dados en la Transición. VII. LA CONSTITUCIÓN ESPAÑOLA (1978). 1. Los derechos históricos como título para la disposición de una Hacienda propia en el País Vasco. 2. La naturaleza política y jurídica de los derechos históricos vascos. 3. El Concierto Económico, el derecho histórico por excelencia. VIII. EL ESTATUTO DE GERNIKA. IX. LA LEY DE CONCEIRTO ECONÓMICO DE 1981. X. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
Páginas: 515-646

1841eko Foruen Legeak berezko Ogasuna sortu zuen Nafarroako antzinako Erreinuaren erakundeei zegozkienez gain. bestalde, Nafarroak Estatuari zerga zuzena ordaindu behar ziola ezarri zuen, Gorteen Monarkiari ematen zioten do.haintzari lotuta eta horixe izango da Estatuko diru-kutxa nagusiari Nafarroak emango dion kupoa. Errealitate hartan Tejada Valdoseraren Hitzarmena (1877) eta 1927ko Hitzarmena ezarri zituzten, berez, lehen Hitzarmen Ekonomikoa.

Sumario:

I. LA PUGNA ENTRE DOS SISTEMAS POLÍTICOS: LA PRIMERA GUERRA CARLISTA. II. LA TRANSFORMACIÓN INSTITUCIONAL Y EL PREDOMINIO DE LA BURGUESÍA LIBERAL. III. LA LEY CONFIRMATORIA DE LOS FUEROS DE 1839. 3.1. La aceptación del Convenio de Vergara. 3.2. La garantía de la unidad constitucional. IV. LA LEY DE 16 DE AGOSTO DE 1841. 4.1. El Decreto de 15 de diciembre de 1840. 4.2. Contenido y alcance de la Ley de 1841. 4.3. Sobre su naturaleza paccionada. 4.4. La negación del carácter de pacto. 4.5. La Ley de 1841 y la autonomía fiscal de Navarra. 4.5.1. La Hacienda del Reino. 4.5.2. La reforma de la Hacienda de Navarra por la Ley de 1841. V. LA REFORMA FISCAL DE 1845 Y EL CONVENIO ECONÓMICO DE 1849. 5.1. La reforma fiscal de Mon y Santillán. 5.2. El Convenio Económico de 1849. VI. EL CONVENIO ECONÓMICO DE TEJADA VALDOSERA DE 1877. 6.1. Su encuadramiento histórico en la restauración canovista. 6.2. La revisión de la Ley de 1841. 6.3. La aplicación del régimen fiscal general y la negociación del convenio. 6.4. Nuevos intentos de reforma. 6.5. La Gamazada. 6.6. Los Conciertos Económicos. VII. EL CONVENIO ECONÓMICO DE 1927. 7.1. Su encuadramiento en la Dictadura de Primo de Rivera. 7.10. Proyecto de bases para su negociación. 7.11. Rechazo de las Bases por el Gobernador. 7.12. La negociación del nuevo régimen fiscal. 7.12.1. Planteamiento de los negociadores. 7.12.2. La cuantía del cupo. 7.12.3. Reglamentación tributaria. 7.12.4. La invocación de los principios de la foralidad. 7.13. Aprobación del Convenio. 7.14. El debate sobre la anulación del Conveniio Económico. 7.15. Sus aspectos más relevantes. 7.2. El régimen fiscal tras la reforma de 1900. 7.3. El gobierno propone la modificación del cupo. 7.4. Reacción defensiva de las instituciones navarra. 7.5. Postrua del Consejo Foral Administrativo. 7.6. Actitudes del Gobierno, la Diputación y del Consejo Foral. 7.7. Visita y reunión con el Presidente del Consejo. 7.8. Adhesiones a la Diputación. 7.9. Las cuestiones forales pendientes. VIII. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 487-513

Hitzaldiaren helburua XIX. mendeko sistema fiskalen inguruko ezohiko ikus.puntua eskaintzea da. Garai hartako errealitate fiskala ezagutzeko, oso lagun.garria izango zaigu Antzinako Erregimeneko azkeneko urteetan eta garai libe-ralean fiskalitateak ondasun zehatz batzuetan izandako eragina ikustea; hots, San Adriángo markesae, Zaldívarko kondeak, eta Arteta y Giménez de Cascante familiak zituenetan.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN: EL FISCO Y LA AGRICULTURA NAVARRA DEL SIGLO XIX. II. EL FISCO DESDE ARRIBA: LAS GRANDES CIFRAS DE LA IMPOSICIÓN DIRECTA DURANTE EL SIGLO XIX. III EL FISCO DESDE ABAJO: LA PRESIÓN FISCAL SOBRE LA PROPIEDAD. IV. CONCLUSIONES. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 461-485

Nafarroako foru ogasunaren eboluzioa aztertzen du, Foruen aldaketa Legeatik gaur egun arte, diru-sarreren eta gastuaren ikuspegitik. Hiru etapa handi bereiz.ten ditu: a) ogasun liberala (1845-1936), 1876ko, 1927ko eta bigarren Erre.publikako Hitzarmenen eraginpean; b) foru ogasuna Frankismoaren garaian (1936-1977) eta Nafarroako industrializazioarekin izandako harremana; eta c) foru ogasuna erkidegoen Espainia demokratikoan. Giltza hitzak: Nafarroa. Foru ogasuna. Fiskalitatea. Legeria. Diru-sarrerak. Gas.tua. Aro Garaikidea.

Sumario:

I. HACIENDA FORAL Y HACIENDA LIBERAL (c. 1841-1936). 1. El ingreso: génesis y evolución de la "contribución foral". 2. El gasto: escaso, pero eficaz. II. LA FISCALIDAD NAVARRA DURANTE EL FRANQUISMO. 1. Los gastos y su impacto sobre un desarrollo económico retardado. 2. Presión fiscal e impuestos. III. EL TRIUNFO DEL FEDERALISMO FISCAL A LA NAVARRA, c. 1978-2000. IV. BIBLIOGRAFÍA CITADA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 425-460

Antzinako erregimenean Euskal Herriaren zerga berezitasunetako bat aldi berean errege ogasuna eta foru ogasuna zeudela zen, geografikoki desberdinak zirenak. Erregetzak jasotako diru sarrera arruntak anitzak izan ziren lurralde bakoitzean, lurralde bakoitzak lortutako salbuespen maila eta kronologia desberdina izan zen, eta foruko diru kutxetako zergak ere desberdinak izan ziren. Artikuluaren helburua errege eta foru ogasunen egitura eta eboluzioa eta fiskalitatearen eragin ekonomiko eta sozialak aztertzea da.

Sumario:

I. OBSERVACIONES PRELIMINARES. II. LA REAL HACIENDA. 1. Los ingresos. 1.1. Los ingresos ordinarios. 1.2. Las prestaciones en hombres. 2. La evolución de los ingresos de la real hacienda en los siglos XVI-XVIII. 3. La otra cara de la fiscalidad regia: la demanda de origen militar. III. LAS HACIENDAS FORALES. 1. De las juntas generales a las haciendas provinciales. 2. Nacimineto y consolidación de las haciendas forales. 3. Las transformaciiones del gasto en la segunda mitad del siglo XVIII. 4. Baja "presión fiscal", gran endeudamiento. IV. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 383-424

Nafarroan oinordetza ezartzea oinarrizkoa izan zen nobleen ogasunen antolake.tan, XVI. eta XVII. mendeetan. Lan honen asmoa leheneik, ezarpenak Nafa.rroan izan duen eboluzioa ikustea da –kopurua, egitura eta antolaketa ekono.mikoa, legeria–, eta ondoren, oinarrizkoa den beste alderdi bat azaldu nahi du, hain zuzen ere: nobleziaren zorpetzea, Aro Modernoan oinordekotza zutenek ondasunak hipotekatzeko edo saltzeko aukerak, eta beraien jarrerek Koroaren politika jakinekin izandako lotura estua.

Sumario:

I. ORÍGENES, LEGISLACIÓN Y EVOLUCIÓN CUANTITATIVA DEL MAYORAZGO EN LA EDAD MODERNA. II. LA COMPOSICIÓN DE LOS VÍNCULOS. III. "MIENTRAS EL MUNDO FUERE MUNDO". ¿BIENES INALIENABLES? EL ENDEUDAMIENTO Y LA ENAJENACIÓN DE BIENES AMAYAROZGADOS. IV. CRISIS DEL ANTIGUO RÉGIMEN.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 329-381

Maria Puy Huicik Nafarroako Comptos Ganberaren historia aztertu zuen, ea aurretik egindako ikerketa batzuk osatu zituen. Ezarpenak jatorri frantsesa du eta Erdi Arokoa da. Garai Modernoan garrantzia galdu zuen pixkanaka, eta deuseztatzeko ahalegin ugari izan ziren, azkenean behin betiko desagertu zen arte. Lau entzule zituen, hiru nafar eta gaztelar bat. Errege ondasunaren kontuak eraman behar zituzten, erregearen eskubideak aitortzen eta banatzen zituzten eta erregeari aholkuak ematen zizkioten.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. UNA INSTITUCIÓN MEDIEVAL. III. ALGUNAS DEFINICIONES. IV. TRAS LA INCORPORACIÓN. V. LOS OIDORES DE COMPTOS. VI. DEL INTENTO DE SUPRESIÓN EN 1692 A LA ABOLICIÓN EN 1836. VII. UN PATRIMONIO DOCUMENTAL ÚNICO. VIII. ANEXOS. IX. FUENTES Y BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 265-328

Erdi Aroko ogasuna ikertzea oso baliagarria dela azpimarratu dute izen handiko hainbat historiagileek. Erdi Aroko ogasunak eta gizarte sarea aztertzearen on.dorioz ikuspegi historikoa izateaz gain, gai hau osagarri bikaina da Erdi Aroko Historia beste ikuspuntu batzuetatik ikertu nahi dutenentzat. Tokiko, lurraldeko edo errege ogasunek interes politiko, sozial eta ekonomikoak zituzten amarauna osatu zuten, eta ikuspegi historikoa behar da haiek denak ulertzeko. Ekarpen his.toriografiko nagusiak balioetsi eta bide batzuk proposatu nahi dira etorkizunean sakonago ikertu ahal izateko.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. HISTORIOGRAFÍA, FUENTES DOCUMENTALES Y TERRITORIALIDAD. 1. La Historiografía desde mediados del siglo XX a nuestros días. 2. Fuentes documentales. 3. Territorialidad y hacienda. III. REFLEXIONES GENERALES SOBRE LAS HACIENDAS DEL SEÑORÍO, PROVINCIALES Y CONCEJILES.1. Una aproximación a las haciendas medievales del Señorío de Vizcaya y de las Provincias de Álava y Guipúzcoa. 2. La gestión concejil de los tributos y sus consecuencias para los municipios. 3. Beneficiario de las rentas Reales. 4. A modo de balance final del epígrafe. IV. ALGUNAS PROPUESTAS PARA INVESTIGACIONES FUTURAS. V. APÉNDICE DOCUMENTAL. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 219-264

Karlos II.a errege izendatu zutenean, Nafarroako erreinuan zerga garai berri bat hasi zen. Diru behar larriaren erruz, erregea behin eta berriz zerga estrategia berriak ezartzen saiatu zen. Lan honen oinarria Karlos II.aren erregetzan ko.bratutako zeharkako hainbat zerga aztertzea da. Hasiera kontinuista izan zen, eta tokiko zeharkako zerga tradizionalen garapen biziagoa gertatu zen (leztak eta txapitelak), baina erregetzaren amaieran, zerga apurketa handia izan zen. XIV.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LA FISCALIDAD EMERGENTE (S. XIV). III. EXTENSIÓN DEL ESTATUTO FRANCO. IV. EL DESARROLLO DE LA NUEVA IMPOSICIÓN INDIRECTA. V. IMPUESTOS DIRECTOS. VI. CONCLUSIONES. VII. APÉNDICE DOCUMENTAL. VIII. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017