1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria

  • Inicio
  • /
  • 1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria
Páginas: 117-159

Lan honen helburua Nafarroako bizitza politikoak azken hamarkadetan izan duen bilakaeraren gaineko informazio soziologikoa aurkeztea da, baita Nafarroako espazio soziopolitikoak eta alderdi sistema aztertzea ere. Lehenik eta behin, hauteskunde orokorrak izango ditugu kontuan eta, jarraian, Nafarroako bertako hauteskundeak aztertuko ditugu zehatzago, hau da, Nafarroako Parlamenturako hauteskundeak. Ondoren, Nafarroako bizitza politikoaren instituzionalizazioa deskribatuko dugu bertako parlamentua eta gobernua ardatz hartuta.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. NAVARRA EN LAS CORTES GENERALES. III. NAVARRA EN SU PARLAMENTO DESDE 1979 A 2007. IV. LA INSTITUCIONALIZACIÓN DE LA VIDA POLÍTICA DE NAVARRA. V. LA GEOGRAFÍA ELECTORAL DE LAS ELECCIONES AL PARLAMENTO DE NAVARRA DE 2007. VI. BASES SOCIALES DE LOS ELECTORADOS DE CADA PARTIDO. VII. ALGUNAS PROSPECCIONES ELECTORALES Y DE GOBIERNO PARA LAS ELECCIONES DEL 2011. VIII. ANEXO. IX. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 099-116

Gizartearen eta hauteskundeen inguruko datuen azterketak esku artean hartuta, baita hauteskunde kontsultetakoak ere, ikusiko dugu zein izango diren hauteskunde nitxoak eta nitxo horiek zer harreman duten nitxo sozialekin, politikoekin eta nortasunaren ingurukoekin. Horiek aztertu ostean, ondorioztatuko dugu, garai batean analista sozial bikain batek esan zuen moduan, «litekeena da Euskadi eraiki beharreko herria izatea, baina ez ezagutzeke duguna», eta ez dagoela «lurralde politikorik konkistatzeke».

leer más
Páginas: 055-96

Jatorrizko eredu konstituzionalean aurreikusita dago deszentralizazio politikoa, bi lurralde autonomo mota bereizten dituena: Konstituzioaren bigarren xedapen iragankorrean aitortutako lurralde historikoak (Katalunia, galizia eta Euskal Herria) eta Konstituzioaren 151. artikuluaren arabera eratutakoak, eta Konstituzioaren 143. eta 144. artikuluen arabera sortutakoak. Eredu hori 1981eko eta 1992ko akordio politikoen ondorioz bertan behera geratu zen. Kataluniako egungo estatu erreformaren helburua oinarrizko eredura hurbiltzea izan da, baina ez du arrakastarik izan.

Sumario:

I. PLANTEAMIENTO. 1. Los puntos básicos de interpretación constitucional. 2. La descentralización política en el proceso constituyente. 2.1. Las preautonomías. 2.2. Los anteproyectos de Constitución. 2.3. El modelo autonómico resultante. II. NUDO. 1. Una aproximación textual al modelo constitucinal de Estado. 1.1. Caracteres generales. 1.2. La conformación de los dos tipos de Comunidades Autónomas. 1.3. La atribución competencial. 2. Los pactos políticos. 2.1. Los pactos de 1981. 2.2. Los pactos de 1992. 2.3. La primera crisis del sistema. III. ¿DESENLACE?. 1. El nuevo proceso de reforma en Cataluña: las iniciativas institucionales. 1.1. La Comisión de Estudio sobre el autogobierno de Cataluña. 1.2. La consolidación institucional de la alternativa de reforma estatutaria. 1.2.1. El contexto de la decisión política sobre la reforma. 1.2.2. El contexto jurídico constitucional. 1.2.3. La reforma estatutaria como proyecto de oposición política y de consolidación del autogobierno. 2. El proceso constitucional de reforma del Estatuto de Cataluña. 3. El nuevo modelo autonómico a partir del Estatuto de Cataluña. 3.1. Las expectativas del cambio de modelo. 3.2. El contraste entre el Estatuto de 2006 y el de 1979. 3.3. La extensión del modelo a otros Estatutos de Autonomía. IV. MODIFICACIONES ESTATUTARIAS Y MODIFICACIONES DEL MODELO DE ESTADO. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 035-051

Egungo gaia identitateen birbalorazioa da eta baita hasiera batean oinarrizko eskubideak ere. nahiz eta identifikazioaren polo anizkunak existitu, gaur egun guztietan nagusia komunitate nazionala da, zeina arrazoi objektiboetan oina- rrituta elkarrekin bizitzeko borondateari deitzen zaio. Hau da, nazioek ezin dute bere burua asmatu ahal. Haren bertsio berriaren hartzigarria, identitarearen osagarriak diren nazionalitateen printzipioa faktore objektibo horien ezaguera progresiboan datza. Printzipio horrek bi formulazio ditu.

Sumario:

I. IDENTIDAD NACIONAL. II. UN POCO DE DOGMÁTICA. III. VÍAS DE RECONOCIMIENTO. 1. Federalismo. 2. Los fragmentos. 3. Las naciones divididas. IV. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 013-033

Gorte Nagusien zortzigarren legegintzaldiak Estatuko Konstituzioaren lurralde erreforma eragin du filosofia politiko erabat ezberdinetan oinarrituta. Kataluniak, Andaluziak, Aragoik, Balear Uharteek, Gaztela eta Leonek eta Valentziak beren Autonomia Estatutuak Estatutu Egileen botereari hitza emanez eguneratu dituzten bitartean, Euskadi Konstituzioaren lehenengo xedapen gehigarrian oinarritu da bere autogobernuan sakontzeko.

Sumario:

I. LA FILOSOFÍA POLÍTICA DE LAS REFORMAS ESTATUTARIAS. II. BALANCE PROVISIONAL SOBRE LOS OBSTÁCULOS ENCONTRADOS. III. LA REFORMA CONSTITUCIONAL COMO MECANISMO DE PRESERVACIÓN DE LA PROPIA CONSTITUCIÓN. IV. LA ACOMODACIÓN DE EUSKADI A LA CONSTITUCIÓN TERRITORIAL DEL ESTADO: UNA CUESTIÓN PENDIENTE. V. UN EJEMPLO RECIENTE DE LA APERTURA CONSTITUCIONAL: EL LLAMADO BLINDAJE DEL CONCIERTO ECONÓMICO. VI. CITAS BIBLIOGRÁFICAS.

leer más
06 Oct 2017
Páginas: 849-891

Ikerketa honek Gipuzkoako zuzenbide zibilaren azterketa du oinarri, lehenen.go ohiturazkoa eta gero idatzizkoa. Egiaz, azaroaren 26ko 3/1999 Legeak Gi.puzkoako baserri inguruetan izan diren erabileren eta ohituren azalpen bat izan nahi du, Gipuzkoan banatu ezin den errealitate sozial baten transmisioa ziur.tatzeko, baserriaren errealitatea, alegia.

Sumario:

I. PLANTEAMIENTO DEL TEMA. II. INSTRUMENTOS UTILIZADOS EN ORDEN A LA TRANSMISIÓN INDIVISA DEL CASERÍO GUIPUZCOANO CON ANTERIORIDAD A LA ENTRADA EN VIGOR DE LA LEY 3/1999, DE 26 DE NOVIEMBRE. 1. La pervivencia del Derecho consuetudinario. 2. Siglos XVI-XVIII. 3. Código civil hasta la actualidad. III. INSTRUMENTOS UTILIZADOS TRAS LA ENTRADA EN VIGOR DE LA LEY 3/1999, DE 26 DE NOVIEMBRE. 1. Consideraciones previas. 2. Ámbito de aplicación. 3. Núcleo central de la Regulación sucesoria prevista en el Fuero Civil de Guipúzcoa. 4. Análisis de los Instrumentos jurídicos potestativos previstos en la Ley. 4.1. La Ordenación por Comisario. 4.2. El Testamento Mancomunado. 4.3. Los Pactos Sucesorios. IV. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
Páginas: 751-848

Euskal Herriko eskualdeak zer ingurutan kokatuta dauden aztertzen du lanak. Estrabonek eman zituen albiste apurrak Geografia liburu sortako bigarren liburukian ageri dira han-hemenka. Ez da eskualde bakarrean ere zentratzen, eta tartean behin baino ez dio egiten erreferentzia inguru jakin bati ideia teorikoak argitzeko, baieztatzeko edota azaltzeko. Euskal Herriaren inguruko informazioa zuzenean zein zeharka biltzen duten Geografia bildumako bi liburukiak, zehazki, hirugarrena eta laugarrena dira; hurrenez hurren, Iberia eta Zeltika lantzen dituzte.

Sumario:

I. CONTEXTO DE LA INFORMACIÓN DE ESTRABÓN SOBRE EL PAÍS VASCO. 1. El libro tercero (Iberia). 1.1. Título. 1.2. Contenido. 1.3. Orientación. 1.4. Fuentes. 2. El libro cuarto (Céltica). 2.1. Contenido. 2.2. Distribución. 2.3. Orientación. 2.4. Fuentes. II. EL MARCO GEOGRÁFICO. 1. Configuración de la costa. 2. Estructura orográfica e hidrográfica del País. 3. Una antigua noticia sobre las regiones costeras. 4. Condiciones de habitabilidad. 5. El factor humano. 5.1. La orina. 5.2. Valoración negativa. 5.3. Madres que nunca matan hijos. 5.4. Ginecocracia. 5.5. Mil ciudades. III. LOS MONTAÑESES DE LA CORDILLERA CANTÁBRICA. 1. Contexto. 2. Texto y traducción. 3. Estructura formal del pasaje. 4. Las costumbres de los pueblos montañeses. 4.1. Sociedad [a]. 4.2. Alimentación y Sacrificios [b]. 4.3. Ejercicios físcios [c]. 4.4. Alimentación, bebida y banquetes [d-f]. 4.5. Festejos [g-h]. 4.6. Vestido y ¿vasos? [i-k]. 4.7. Sistemas de pago en las relaciones comerciales [1]. 4.8. Penas de muerte [m]. 4.9. Matrimonio [n]. 4.10. Exposición de enfermos [p]. 4.1. Embarcaciones [p]. 4.12. La sal [q]. 4.13. Uniformidad de las costumbres descritas. 5. La lista de los pueblos montañeses [r]. 6. La valoración estraboniana de la situación de los pueblos montañeses [s]. 7. El efecto civilizador de la conquista romana [t]. IV. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
06 Oct 2017