1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria

  • Inicio
  • /
  • 1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria
Páginas: 317-364

Erregimen Zaharraren amaierako Euskal Herrian, bertako boterearen ariketa, elementu sinboliko eta harremanazkoen konfigurazio moduan uler daiteke, beraien legitimazio, mantenimendu eta bezeroen eta senideen sareetara zabaltzea uzten zutenak. Ondasun sinbolikoa irudikatzen zen eraikuntza publiko eta pribatuetan ikonografian, jaiei loturiko oroigarri iragankorretan, lehentasunetan, karitatearen ariketetan edo hizkuntza jakin baten jabetzan, eta klaseen interes zehatzen arabera kudeatzen zen.

Sumario:

I. EL CONTROL DE LOS PODERES LOCALES POR LOS DISTINTOS GRUPOS SOCIALES. 1. La percepción social del control municipal ejercido por minorías oligárquicas. 2. Modelos de poder municipal y grupos sociales. II. ESTRATEGIAS SIMBÓLICAS DE REFUERZO DEL SISTEMA DE VALORES Y DE LA IDENTIDAD SOCIAL. 1. Fiesta religiosa y poder. 2. Representaciones del poder asociadas a la Monarquía. III. LAS PREEMINENCIAS EN MANIFESTACIONES PÚBLICAS: ESCENIFICACIÓN JERÁRQUICA DEL PODER. IV. REPRESENTACIONES FÍSICAS DEL PODER: LOS EDIFICIOS PÚBLICOS. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 283-316

1527an erregeak bizkaitar eta gipuzkoar guztiei, bakoitza bere aldetik, noble zirela onartu zuen, beranduago kaperatasun unibertsal moduan ezagutuko dena, bi oinarrizko galdera proposatzen ditu: bere oinarria eta onarpen honen ondorioz sortzen diren ondorio politikoak. Gertakarien soiltasunari, XII. mendean eratu eta XIX. mendeko lehen urteetan hiru euskal probintzietan perfekzionatzen den prozesu luzean kokatua, kontzeptuaren konplexutasun juridikoa kontrajartzen zaio, doktrinan denboran egindako eboluzioan desberdina dena.

Sumario:

I. PLANTEAMIENTO. II. EL HECHO JURÍDICO. 1. Su génesis: el proceso de territorialización del Derecho. 1.1. Desde el nivel local de la republica hasta el territorial de la asociación. 1.2. La aplicación del concepto función-estado. 2. Su forma: la hidalguía como dignitas vinculada a un oficio. 3. Sus efectos. III. EL DEVENIR: LA INSTITUCIÓN. 1. La articulación de una defensa. 2. Los pilares de la argumentación. 2.1 La nobleza del deber militar. 2.2. La nobleza originaria. IV. CONCLUSIONES. V. ANEXO DOCUMETNAL. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 249-281

Emakumeak (familia eta gizarte barruan Bizkaian) lehentasunezko lekua hartzen du, gizon eta anaiekin parekotasun osoa lortuz. Gizonarekin berdin parte hartzen du ezkontza ondasunetan eta honekin ondasun guztien anaitasun eta laguntza du, honela gizonak emakumearen baimena behar du hauek erabiltzeko. Ezkontza desegintzen bada gizona hiltzen delako, alkar poderoso deritzaiona eman bazuten, emakumeak ondasun guztien usufruktu unibertsala jasotzen du, eta osagarri bezala bere gizonaren oinordetza hartu dezake eta haren izenean bere ondasunen oinordeko bat aukeratu.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LA COMUNICACIÓN DE BIENES ENTRE MARIDO Y MUJER. 1. Regulación en los Fueros escritos (XIV-XVI). 1.1. Inicio de la comunicación foral. 1.2. Exigencia del consentimiento de la mujer. 1.3. Prohibición de embargo de la mitad. 2. Los documentos jurídicos sobre comunicación de bienes y la comunidad familiar pactada (XVII-XIX). 2.1. Evolución consuetudinaria de la comunicación foral. 2.2. El pacto de comunidad familiar. III. ALKAR PODEROSO, EL PODER TESTATORIO RECÍPROCO ENTRE CÓNYUGES. 1. Regulación en los Fueros (XIV-XVI). 2. Facultades del alkar poderoso en los documentos (XVII-XIX). IV. LIBERTAD DE ELECCIÓN DE SUCESOR O SUCESORA EN EL PATRIMONIO FAMILIAR.  1. El principio de libertad sucesoria (XIV-XVI). 2. La elección de sucesora en contrato matrimonial (XVII-XIX). V. ETORKIÑA, LA DOTE DEL ADVENEDIZO A LA CASA, SEA HOMBRE O MUJER. 1. La dote en los Fueros (XIV-XVI). 2. Documentos sobre la dote (XVII-XIX). VI. LA EMANCIPACIÓN JUDICIAL POR PETICIÓN DEL MENOR O LA MENOR. 1. La emancipación en los Fueros (ss. XIV-XVI). 2. Expedientes de emancipación (XVII-XIX). VII. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 221-247

Ahaide nagusien azterketak leinuen arteko borroketara eramaten gaitu, baita nobleen arteko gatazketara ere; aro modernoan euskal lurralde historikoen gizarte egituraketa zehazteko borrokak dira. Borroka horietan ahaide nagusiak jaun-izaera –estamentu noblea– monopolizatzen saiatu ziren. Hala ere, Bizkaia eta Gipuzkoan behintzat, borrokek, talde estamentu baten inguruan, lurralde zuzenbidea zuten komunitateak egituratu zituzten. Orduan ahaide nagusiek eta beste leinuek «gehiago balio» zuten modu berriak bilatu eta aurkitu zituzten.

Sumario:

I. LOS PARIENTES MAYORES, LOS BANDOS Y LAS LUCHAS BANDERIZAS. ALGUNAS CUESTIONES PREVIAS. II. ESTATUTO JURÍDICO DE LOS PARIENTES MAYORES. 1. El mayor de los parientes. 2. Ser Señor. Un estamento noble. III. LINAJES Y PORYECTOS AL FINAL DE LAS LUCHAS BANDERIZAS. IV. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 193-220

Erdi Aroaren herentzia, jaurgo erregimena, gizarte erlazioak lotzeko modu bereziarekin, mende modernoetan iraun zuen Nafarroan, XIX. mendean bere indargabetzerarte gainbehera makal eta pixkanakakoa egin zuen arte. XVII. mendean, monarkiak egindako jurisdikzioen salmentari esker, beti ere ahitutako kutxetarako fondoak jasotzeko, Nafarroan jaurgo erregimenak susperketa saio bat izan zuen, historiagile batzuk birfeudalizazioa deitzen diotenaren barruan. Erresuma Zaharran, jaurerriak garantzi txikia izan zuen, eta osotara XVIII. menderaren amaieran lurraldearen %17ra hedatzen zen.

Sumario:

I. EL ESTAMENTO NOBILIARIO EN LA NAVARRA MODERNA: UNA VISIÓN PANORÁMICA. II. CONFIGURACIÓN DEL ESPACIO SEÑORIAL EN LA NAVARRA MODERNA. III. LA PECHA, FACTOR DE DIFERENCIACIÓN SOCIAL. IV. LA JURISDICCIÓN, FUNDAMENTO DEL SEÑORÍO. 1. Corona y municipios versus señores en la Navarra del siglo XVI. 2. La discutida refeudalización del siglo XVII en Navarra. V. OTRAS PRESTACIONES SEÑORIALES. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 159-191

Aitzin Erregimeneko Iparraldeko euskal gizarteak ez zuen ezagutzen gizartearen zatiketa hiru ordenetan: noblezia, kleroa eta giza-talde laua. Etxeak juridikoki berdinak ziren beraien artean, etxe nobleentzat arau zehatzak zeudelarik. Gizartea honela zegoen osatuta: batetik, familiako buru eta bere familiaz, hauentzat ohitura idatzita jaso zen, eta bestetik baztertuez, hau da, klero, adin txikikoak, atzerritarrak eta ezjakinak, eta arraza madarikatuak, ijito eta agoteak.

Sumario:

I. LE STATUT PRIVILÉGIÉ DES MAÎTRES DE MAISON. 1. L'égalité juridique des maîtres de maisons rurales. 2. Le statut particulier de la noblesse basque. II. LES EXCLUS. 1. Les déshéritiers. 2. Les races maudites. III. BIBLIOGRAPHIE.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 085-158

Klero sekularra eta erregularraren kontzeptuak azaldu ondoren, fenomenoa Euskal Herriko elizbarrutietan kokatuko dut, elizbarrutien mugen garrantzia azpimarratuz. Ikuspegi sintetiko batekin eliz-erakunde nagusienak ikusiko ditugu: apezpikua, kalonjeak, apaizteria, eta familia eta institutu erlijiosoak, eta bakoitzean historian zehar izan duten ezaugarri nabarmenenak adieraziko dira, kristautasunaren sorreratik aro garaikidearen hastapenetara.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. EL CLERO Y LAS DELIMITACIONES DIOCESANAS Y PROVINCIALES RELIGIOSAS. 1. Diócesis. 2. Provincias religiosas. III. EL OBIPSO Y LA CURIA DIOCESANA. 1. Los obispos en los primeros siglos del cristianismo. 2. Los obispos medievales. 3. Los obispos en época moderna. 4. La curia diocesana. IV. CABILDOS CATEDRALES Y CABILDOS COLEGIALES. 1. Cabildos catedrales. 2. Los cabildos colegiales. V. PRESBÍTEROS. 1. Claroscuros del tratamiento historiográfico. 2. Algunos aspectos estudiados en torno a los presbíteros. VI. CLERO REGULAR. 1. Familia benedictina. 1.1. Benedictinización de los monasterios. 1.2. Cluniacenses. 1.3. Benedictinas. 1.4. Cistercienses. 2. Regla de San Agustín. 2.1 Priorato de Artajona. 2.2. Canónigas regulares. 2.3. Premonstratenses. 2.4. Predicadores. 2.5. Mercedarios. 2.6. Antonianos. 2.7. Penitentes de Jesucristo o Frailes del Saco. 2.8. Trinitarios. 2.9. Jerónimos. 2.10. Agustinas. 2.11. Agustinos. 2.12. Recolección agustiniana. 2.13. Visitación de Nuestra Señora. 3. Las Órdenes Militares. 3.1. La Orden del Hospital de San Juan de Jerusalén. 3.2. Orden del Temple. 4. La familia franciscana. 4.1. Franciscanos. 4.2. Clarisas. 4.3. La supresión de los conventuales. 4.4. Capuchinos. 4.5 Concepcionistas. 5. Carmelitas. 6. Grandmont. 7. Siervas de María. 8. Compañía de Jesús. 9. Compañía de María. 10. Ursulinas. VII. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 059-084

Erronkari bailarak bere autogobernu erregimenaren zati bat mantendu duen entitate historiko bat osatzen du. Bertan auzotasun berezi bat egon zen, eta beranduago bertako hiribildu bakoitza udalerri bilakatuko da. Bailaran auzotasunaren erregimena kanpotarregandik babestu zen, bertakoeck komunitateko ondasunen ustiapenak goza zizaten, berezko estatus-a konfiguratzen.

Sumario:

I. LA VECINDAD HISTÓRICA. 1. La regulación del Reino. 2. La regulación por las instituciones del valle del Roncal. 2.1. Las Capítulas y ordenanzas. 2.2. Las Ordenanzas de las villas. 2.1.1. Ordenanzas de la villa de Uztárroz de 1689. 2.2.2. Ordenanzas de la villa de Isaba de 1816. 2.2.3. Las Ordenanzas de la villa de Urzainqui de 1883. II. LA VECINDAD VIGENTE. 1. La vecindad local y los aprovechamientos vecinales. 2. Los derechos sobre bienes comunales y particulares. 2.2. Aprovechamientos forestales. 2.3. AProvechamiento de productos naturales. 2.4. Derecho a la roturación. III. EPÍLOGO. IV. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017
Páginas: 009-057

Nafarroako gizartea Erdi Aroan hiruko zatiketa klasikoan egituratuta zegoen, noble, kaletar eta baserritarretan. Franko edo kaletarren taldea, azkenak sartu ziren gizarte egituran, baina lehenak izan ziren idatzitako estatuto garatua ezagutzen, XI. mendearen amaierako jatorrizko gutun foralen bidez. Orduz geroztik, erreinuko hiru gizarte zutabeen egoera juridikoak hainbat zehaztasun eta azalpen izan zituzten beraien eskubideen sistematizazio idatzi zabal bat lortu arte, XIII. mendearen amaierako bilduma foral handiek erakusten duten bezala.

Sumario:

I. ESTATUTO NOBILIARIO. 1. Régimen fiscal y sucesorio. 2. Garantías judiciales. 3. Exenciones militares. II. ESTATUTO RUANO. 1. Régimen fiscal. 2. Garantías judiciales. 3. Exenciones militares. III. ESTATUTO CAMPESINO. 1. Régimen de dependencia. 2. Mecanismos judiciales. 3. Obligaciones militares. IV. ABREVIATURAS. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
05 Oct 2017