1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria

  • Inicio
  • /
  • 1. Revista Iura Vasconiae / 1. Iura Vasconiae Aldizkaria
Páginas: 453-484

Lan honetan, mendebaldeko hazkunde ekonomikoa aztertzen aritu diren ekonomialari eta historialariek jabetza eskubideek hainbat alderditan dauzkaten ondorioen berri emango dugu; zehazki esateko, gizarteko kideen pizgarri ekonomikoengan, ekimenen sorreran eta hazkunde ekonomikoan. Era berean, autore horietako batzuek jabetza pribaturako eskubidearen sorrera eta garapenari buruz eman dituzten azalpenen gaineko hausnarketa egingo dugu. Halaber, arazo ekonomiko larriei aurre egiterakoan jabetza komunalerako eskubideak mantendu egin dituzten gizarte batzuen adibideak ere eskainiko ditugu.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. VISIONES HISTÓRICAS GLOBALES. CRECIMIENTO Y DERECHOS DE PROPIEDAD. III. EL BINOMIA PROPIEDAD PRIVADA-EFICIENCIA. IV. BIENESTAR Y DERECHOS DE PROPIEDAD COMUNALES. V. CONCLUSIONES. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 437-452

Lan honen xedea, ondasun komunalen salmentak Madoz Legea aplikatu aurretik Nafarroan izan zuen prozesua aztertzea da. Epe horretan besterendutako kopurua, Napoleonen gerran saldutakoa eta 1862tik aurrera enkantean ateratakoa baino askoz ere handiagoa izan zen. Prozesu honen kontrola korporazio lokalen eta Foru Aldundien zegoen. Udalerrien ondarea likidatzeko erabakia hartu izanaren zio nagusia gerrek eragindako arazoen ondorioz ogasun lokalek porrot egin izana izan zen, baina ez zen faktore bakarra izan.

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 403-436

Hitzaldi honetan, ondasun komunalen desamortizazioaren esanahiean sakonduko dugu, eta mendetan zehar Zuzenbidearen Historian zein Administrazio Zuzenbidearen Historian defendatu izan diren ondorio batzuk berrikusiko ditugu. Desamortizazioa jabetza komunalaren inguruabar ekonomiko eta sozialean kokatuko dugu, kontuan izanik bai araudi libérala onartu zeneko garaia, eta baita garai zaharragoak ere, prozesu hau behar bezala ulertzeko ez baita nahikoa Zuzenbidera jotzea.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. EL REPLANTEAMIENTO DE LA PROPIEDAD COMUNAL DESDE LA ÓPTICA DE LA HISTORIA ECONÓMICA. III. LOS BIENES COMUNALES O DEL COMÚN DE LAS CIUDADES Y DE LAS VILLAS EN EL ANTIGUO RÉGIMEN: BIENES DE APROVECHAMIENTO COMÚN Y BIENES DE PROPIOS. IV. LOS BIENES COMUNALES A PARTIR DE LA LEY DESAMORTIZADORA DE 1 DE MAYO DE 1855: 1. La reducción del concepto de bien comunal a los bienes de aprovechamiento común. 2. Requisitos exigidos por la legislación para que los bienes de aprovechamiento común se exceptuaran de la desamortización. 3. Los efectos de la Ley Madoz sobre los antiguos bienes de aprovechamiento común de los pueblos. 4. La Ley Madoz, ¿triunfo de la propiedad individual sobre la comunal o éxito de una minoría?. V. LOS BIENES COMUNALES, BIENES PATRIMONIALES DE LA ADMINISTRACIÓN EN LA LEGISLACIÓN DECIMONÓNICA. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 365-399

Jabetza kontzeilarraren figura Erronkari eta Zaraitzuko ¡barrean ematen da. Lur hauen gaineko titulartasun eta xedagarritasuna entitateena izaten da, eta aprobetxamendua, berriz, auzotarren esku egoten da. Ordenantzek eta ohiturazko Zuzenbideko arauek erregulatzen duten figura honen helburua, ibarreko auzotarren beharrei erantzutea da.

Sumario:

I. LAS COMUNIDADES TRADICIONALES EN EL DERECHO DE NAVARRA. II. LAS COMUNIDADES DE BIENES EN EL DERECHO FORAL DE NAVARRA. 1. Comunidad en mancomún. 2. Corralizas. 3. Facerías y comunidades faceras. 4. Helechales. III. EL DOMINIO CONCELLAR COMO COMUNIDAD ESPECIAL Y DERECHO REAL ADMINISTRATIVO. 1. Concepto. 2. Naturaleza. 3. Bienes que lo integran. 4. Titularidad de los bienes. 5. Titularidad de los aprovechamientos. 6. Facultad de disposición. 7. Indivisibilidad. 8. Imprescriptibilidad. 9. Defensa y recuperación. IV. RECAPITULACIÓN. V. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 315-364

Korralizak Nafarroako Zuzenbideko instituzio berezi bat dirá, independentziaren gerrak eta gerra karlistak eragindako gastuei aurre egiteko baliabideak lortzearren besterendutako larre propio edo komunalen aprobetxamenduari buruzkoa. Herritarrek, laborantzarako lurrak behar zituztela-eta, eztabaida ugari izan zituzten korralizeroekin, azken hauen eskubidearen norainokotasunaren inguruan. Ez zen garbi ikusten lur horien gainean jabetza ote zeukaten, edota titulartasun publikoko ondasunei aprobetxamendu mugatua ematen ari ote ziren.

Sumario:

I. CONCEPTO. II. LA ENAJENACIÓN DE LAS CORRALIZAS Y LOS CONFLICTOS SOCIALES. 1. La nueva propiedad liberal. 2. La enajenación de las corralizas. 3. La desamortización en Navarra. 4. Los conflictos sociales. III. EL DEBATE JURÍDICO. 1. Diversidad de regímenes y contenido. 2. La naturaleza jurídica de las corralizas. 2.1. Su calificación como servidumbre. 2.2. Comunidad de bienes. 2.3. Comunidad especial. IV. TRATAMIENTO DE LAS CORRALIZAS EN EL FUERO NUEVO. 1. Concepto. 2. Presunción a favor de la propiedad municipal del suelo. 3. Régimen. 4. Limitaciones al derecho de pastos. 5. Redención. 6. Retracto. V. RECAPITULACIÓN. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 299-314

Elkarren ondoan dauden herriek baliabide jakin batzuen ustiakuntza arautzeko (belardi eta urena, batez ere) edota ustiakuntza horren inguruan sorturiko liskarrak konpontzeko xedearekin egindako akordioak dirá fazeriak. Ponentzia honetan, fazerien alderdi ekonomikoa aztertuko dugu, eta, jarduera ekonomikoa komerzialízatzen, biztanleria hazten, eta lurraren erabilera aldatzen joan izanaren ondorioz, jabetza komunalarekin batera historian zehar izan dituzten aldaketak ere ikusiko ditugu.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LAS FACERÍAS: SU ORIGEN Y SUS CONTENIDOS. III. NORMAS Y ACUERDOS FACEROS. IV. LAS RELACIONES FACERAS ENTRE BAIGORRI, BAZTAN Y ERRO: LOS ALDUIDES. V. APÉNDICE. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 253-298

Egileak fazerien eta komunitate fazeroen entitate historiko - juridikoa eta bi instituzioek osatzen dituzten desberdintasunak argitzea nahi du, iturri dokumental, araudi eta bibliografiaren azterketaren bidez. Bi irudien ingurune eta edukiak natura zehaztuz justifikatzen dute elementu erreal, pertsonal eta erregulazio juridikoaren erlazioa.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. DOS REALIDADES HISTÓRICAS: 1. Reconocimiento histórico normativo de la facería y el territorio facero. 2. Etimología del concepto. 3. Denominación. III. CONTENIDO DE LA FACERÍA Y EL FACERO: 1. El Fuero General de Navarra y la costumbre. IV. LA FACERÍA: 1. Criterios calificadores de la Facería. 2. El Convenio de Faceria entre Igantzi/Yanci-Arantza/Aranaz. 3. Naturaleza jurídica de las Facerías. 4. Clases de Facerías. 4.1. Intermunicipales y comarcales. 4.2. Internacionales. 4.3. Interprovinciales. V. LOS FACEROS: 1. Los faceros de titularidad mancomunada y del Real Patrimonial: los derechos de disfrute a partir del siglo XVI. 2. El estado de la cuestión en la regulación vigente. 2.1. En el Derecho Público. 2.1.1. La Constitución Española de 1978. 2.1.2. El Amejoramiento del Fuero de Navarra de 1982. 2.1.3. Ley Foral de la Administración Local de Navarra de 1990. 2.2. En el Derecho Privado. 2.2.1. La Compilación del Derecho Civil Foral de Navarra. 3. El origen de estos territorios. 4. Los faceros: naturaleza jurídica. 5. Condición de los sujetos titulares. 6. Las Ordenanzas. 7. Contenido de la Ordenanza de un facero. 8. La Junta del facero. 9. La extinción. VI. LOS FACEROS: PRIMER RESUMEN CATASTRAL: 1. Implantación en Navarra del Catastro provincial en el año 1887. 1.1. La Comunidad facera como responsable de la carga tributaria. 1.2. Primera clasificación y numeración de los términos faceros. 1.3. La Imputación del impuesto según la aplicación de diferente porcentaje. VII. FUENTES Y BIBLIOGRAFÍA: 1. Fuentes documentales. 2. Fuentes impresas. 3. Bibliografía consultada. 

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 227-252

Antzinako Erregimenean zehar, ondasun propio eta komunalek udalerrien zati handi bat hartzen zuten penintsularen iparraldean. Nolanahi ere, lur hauen hedadura baino gehiago, eskaintzen zituzten onurak azpimarratu behar ditugu. Nafarroan, lur hauez gozatu ahal izateko, herrialdeko biztanlea izan beharra zegoen. Alderdi guztiak xehetasun handiz zeuden araututa, bai Gorteek onartutako legeetan, bai maila lokaleko parametroetan. Jabetza mota honen erregimen berezia eta Antzinako Erregimenaren amaieran krisialdira eraman zituzten faktoreak aztertuko ditugu.

Sumario:

I. INTRODUCCIÓN. II. LOS BIENES COMUNALES EN NAVARRA: DE LA EDAD DE ORO AL LIBERALISMO DEL SIGLO XIX. III. DEL CONCEJO AL MUNICIPIO: LA TITULARIDAD DE LOS BIENES COMUNALES EN NAVARRA. IV. EL APROVECHAMIENTO DE LOS BIENES COMUNALES: 1. Función social de los bienes comunales. V. CONCLUSIÓN. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 185-223

XIX. mendearen lehenengo zatian herri, jauntxo, abokatu, fiskal eta epaileak zenbait familik jauntza zaharretatik zetozen errentak jasotzeko eskubideak eztabaidatzen zituztenean, Nafarroako Erreinu, Espainiako eta Europako historia izan zituzten baliabiderik erabilienak batzuen eta besteen argudioak justifikatzeko. Jauntza erregimenaren mantentze eta deuseztea ulertzeko Erdi-aroko Jauntzaren azterketa eta ezaugarriak ezinbestekoak dirá. Horregatik lan honen helburua Nafarroako Jauntza erregimenaren deusezte prozesua eta emaitzak jakitera ematea da, honek XV.

Sumario:

I. LA FORMACIÓN DE LOS SEÑORÍOS MEDIEVALES. II. LA CREACIÓN DE SEÑORÍOS EN EL SIGLO XV: 1. Las razones. 2. Las características de las concesiones. III. PROPIEDAD Y SEÑORÍOS EN LA NAVARRA MODERNA. IV. EL PROCESO DE ABOLICIÓN. V. EL ORIGEN DEL SEÑORÍO Y LA ABOLICIÓN DEL RÉGIMEN SEÑORIAL. VI. BIBLIOGRAFÍA.

leer más
04 Oct 2017
Páginas: 161-184

Euskaldunek, beren lurretan antzinatik kokatuta egonik, lurren gaineko zatitu gabeko jabetzaren erregimena mantendu dute, beren ohiko bizimodua izan den artzaintzari lotuta. Antzinako Erregimena amaitu bitartean, arbasoengandik jasotako lurra bateginda mantendu zuten, jauntxo lokalak -Nafarroakoak batez ereeta Monarkia frantsesa etengabe erasoan aritu arren. Zatitu gabeko lur hauek parrokietako kide guztien jabetzakoak ziren Lapurdin, herrixka edo bailaratakoenak Nafarroa Beherean, eta herrialde osoarenak Zuberoak.

Sumario:

I. INTRODUCTION. II. LA PROPRIÉTÉ PUBLIQUE: 1. L'allodialité des terres basques. 2. La propriété collective des terres. III. LA PROPRIÉTÉ PRIVÉE: 1. La propriété collective. 2. La gestion du patrimoine familial. IV. BIBLIOGRAPHIE.

leer más
04 Oct 2017