Orriak: 359-393
Erantsitako artxiboa: PDF icon iura2[359-393]_fedhav.pdf

Euskal Herriko Foru Zuzenbide Zibilaren 3/1992 Legeak ondareak duen izaera familiarraren kontzepzio berezi bat jasotzen du. Familiaren eta jabetzaren antolaketa gaur egun ezagutzen ditugun ereduekiko erabat ezberdinak ziren, eta bi alderdi hauek bilakaera itzela izan dute.

Sumarioa:

I. INTRODUCCIÓN. II. CONCEPTO DE PROPIEDAD EN EL DERECHO HISTÓRICO DEL PAÍS VASCO. EL CASO DE VIZCAYA: 1. Cuestión previa. 2. Concepción histórica de la Troncalidad. 3. Algunas características propias de la Troncalidad. 4. Intereses afectados: la familia y la propiedad. III. EL CARÁCTER FAMILIAR DE LA PROPIEDAD EN VIZCAYA. REGULACIÓN EN LA VIGENTE LEY DE DERECHO CIVIL FORAL DEL PAÍS VASCO: 1. Vigencia y perspectivas de la Troncalidad. 2. Naturaleza jurídica de la Troncalidad. 3. Elenco de instituciones que colaboran con la Troncalidad en la preservación del carácter familiar del patrimonio. 4. Ámbito de aplicación territorial de la Troncalidad. 5. Fin perseguido con la Troncalidad en Vizcaya. 5.1. Que los bienes troncales no salgan de la familia. 5.2. ¿Que los bienes troncales vayan a parar al pariente tronquero más próximo?. 6. Breve recordatorio de los elementos que integran la relación troncal. 7. Manifestaciones de la Troncalidad en el resto de Instituciones. 8. Niveles de protección impuestos por la Troncalidad en la regulación vigente. IV. CONCLUSIONES: 1. En cuanto al ámbito de aplicación de las normas civiles. 2. Respecto de los conflictos de Leyes. 3. Reflexiones sobre las posibles alternativas. 4. El horizonte de la superación de la diversidad legislativa desde el punto de vista de la Troncalidad. 5. Un referente inevitable: el contexto europeo. 6. Del carácter familiar al carácter solidario de la propiedad. De la troncalidad a la solidaridad. V. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 333-358
Erantsitako artxiboa: PDF icon iura2[333-358]_fedhav.pdf

Bizkaiko Foru Zuzenbidearen berezitasun nagusia den enborrekotasuna gizartean bertan zeinen errotuta dagoen ondo baino hobeto islatzen dute 1526ko Foru Berriak edota Eusko Legebiltzarraren 3/1992 Legeak. Baterako jabetza edo enbor-jabetza delakoa, jabetza eskubidearen aldaera berezi bat dugu. Kasu hauetan, titularrak ondasunen gaineko jabetza osoa izaten du, baina ezin ditu askatasunez xedatu, bere odolkideek lehentasunez eskuratzeko daukaten eskubidea errespetatu gabe.

Sumarioa:

I. REGULACIÓN LEGAL DE LA TRONCALIDAD. II. DEFINICIÓN. III DOCTRINA. IV. JURISPRUDENCIA DEL TRIBUNAL SUPERIOR DE JUSTICIA DEL PAÍS VASCO (Y DEL T.S. Y DE LA D.G.R.N.). V. CONCLUSIONES Y PROPUESTAS. VI. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 283-332
Erantsitako artxiboa: PDF icon iura2[283-332]_fedhav.pdf

Historiaren Erret Akademiaren Diccionario geográfico-histórico de España historia eta geografía ezagutzeko etekin publikorako jaio zen. Arauak hobetzeko eta burutzeko, eta 1797ko sistema aldaketa: erresuma eta probintzia guztien alfabeto orokorra eta oro har alfabetiko partikularrak, bere argitaratzea atzeratu zuten. 1799an lehenengo atala prestatu zen (Nafarroako Erresuma, Bizkaiko Jaurerria eta Araba eta Gipuzkoako probintziak), informazio gehiena zekartelako.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 253-279
Erantsitako artxiboa: PDF icon iura2[253-279]_fedhav.pdf

Linguistikari dagokionez, dudarik gabe oinarrizko printzipioak, ofizialitatea eta hizkuntzagatik ez baztertzea dirá, komunitate bateko berezko hizkuntza eta gazteleraren ezagutza osagarri izan daitezkeen bitartean. Komunitate elebidun batean ñola uztertzen den hizkuntza aztertzen da, biztanleriaren zati batek bakarrik ezagutzen duen hizkuntza ofizialarekin eta linguistikoki ez baztertzearen printzipioa bere aukera guztietan. Euskal erakunde publikoetan hizkuntz plangintzaren beharra bere errealitate soziolinguistikoarekin zuzenean lotuta dago.

Sumarioa:

I. PRINCIPIOS FUNDAMENTALES EN MATERIA LINGÜÍSTICA. 1. Oficialidad de las lenguas. 2. Deber de conocimiento del castellano. 3. Lengua propia de un territorio. 4. No discriminación por razón de lengua. II. REALIDAD SOCIOLINGÜÍSTICA DEL PAÍS VASCO Y NAVARRA. III. LA JURISPRUDENCIA RECIENTE DEL TRIBUNAL SUPREMO EN RELACIÓN CON EL EUSKERA EN EL ÁMBITO LOCAL. IV. PROBLEMÁTICA DE LOS NÚCLEOS MÁS VASCÓFONOS DEN EL ÁMBITO LOCAL. V. BREVE REFERENCIA A LA COMPLEJIDAD JURÍDICA DE LA REALIDAD DEL EUSKERA EN NAVARRA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 199-251
Erantsitako artxiboa: PDF icon iura2[199-251]_fedhav.pdf

Frantziako egitura konstituzionalean udalerriak Iparralden dituen ezaugarriak aurkeztuko ditugu, 90. hamarkadatik lurralde honen gertaera politikoa mugatu duten bi dinamiketan izandako ondorioak begiratuz: garapenaren estrategiak eta erakunde lokalekiko eskaera. Honekin batera euskal identitatearen sendotzean izandako eragina aztertuko dugu, bai aurreko dinamiketan izandako jarreratik abiatuz, baita Iparraldeko jai adíerazpenetan komunitatearen bizkarrezur gisa izandako eragina aztertuz ere.

Sumarioa:

I. EL MUNICIPIO EN EL PROCESO DE DESCENTRALIZACIÓN. 1. La Colectividad territorial. 2. El departamento. 3. Las regiones. 4. Los municipios. 5. El nuevo proceso de descentralización. II. SISTEMA ELECTORAL Y NOTABILIAR. 1. El sistema notabiliar. 2. El Biltzar de Alcaldes. III. LA NUEVA GOBERNACIÓN. 1. Sindicatos de cooperación y Aglomeraciones. 2. Las leyes sobre pays-es. 3. La singularidad del pays Pays Basque. IV. EL MUNICIPIO EN LAS ESTRATEGIAS DE GOBERNACIÓN. 1. El inicio y las hipótesis de las estrategias de desarrollo. 2. La Gobernación: Consejo de Desarrollo y Consejo de Electos. 3. El proyecto de territorio. 4. Territorio y cooperación intermunicipal. V. EL MUNICIPIO EN LAS ESTRATEGIAS DE INSTITUCIONALIZACIÓN. 1. La Asociación de Electos por un Departamento Pays Basque. 2. Los nuevos ciclos de movilización y el papel de los municipios.  VI. INSTITUCIONALIZACIÓN Y MUNICIPIO. VII. EL MUNICIPIO COMO VERTEBRADOR COMUNITARIO. 1. Commune, comunidad, relaciones de poder local y territorio. 2. Commune, comunidad y territorio. 3. Commune y comunidad. VIII. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 149-198
Erantsitako artxiboa: PDF icon iura2[149-198]_fedhav.pdf

Erdi Aroko erregimen lokala 1841eko legetik berdintasun liberaletik ondorioztatu zenera egokitu zen, eta beranduago, 1925eko azaroak 4ko R.D.L.-ko udalerriko Estatututik ondorioztatu zenera. Bi arauetan aldundiari onartu zitzaion udalerrien gaineko jerarkia eta hau hainbat kontrol ekintzetan islatu zen, gorako bidean ekintzen berrikuspena barne. 1928ko udalerriko administrazioaren arautegia bertako bizitzako kodea izan zen, bertan izandako berezitasun historiko guztiak irudikatu ziren eta aldundiaren autoritate gonerena bertako bizitzako mendetasuna ziurtatu zuen. LORAFNA-ren 46.

Sumarioa:

I. LA ADAPTACIÓN DEL RÉGIMEN LOCAL DE NAVARRA AL ORDEN LIBERAL Y LA LEY DE 19 DE AGOSTO DE 1841. II. LA LEY DE 4 DE NOVIEMBRE DE 1935 Y EL REGLAMENTO DE ADMINISTRACIÓN MUNICIPAL DE 1928. III. LA LEGISLACIÓN FRANQUISTA DEL RÉGIMEN LOCAL. IV. LA ADAPTACIÓN DEL RÉGIMEN LOCAL DE NAVARRA A LA CONSTITUCIÓN DE 1978. 1. La Ley Orgánica de Reintegración y Amejoramiento del Régimen Foral. 2. La Ley Foral 6/1990, de 2 de julio, de Administración Local de Navarra. V. LAS ENTIDADES LOCALES DE NAVARRA. 1. Los municipios. 1.1. Características. 1.2. Régimen. 2. Los Distritos administrativos. 3. Los Concejos. 3.1. Características. 3.2. Régimen. 4. Las Agrupaciones tradicionales. 5. Las Agrupaciones. 6. Las Mancomunidades. 6.1. Características. 6.2. Régimen. VI. COOPERACIÓN Y COORDINACIÓN INTERADMINISTRATIVA. VII. BIENES. VIII. CONTRATACIÓN. IX. HACIENDAS LOCALES. 1. Ley Foral 2/1995, de 20 de marzo, de Haciendas Locales de Navarra. 2. El Fondo de Participación de las Haciendas Locales. X. CONCLUSIONES. XI. BIBLIOGRAFÍA.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 125-148
Erantsitako artxiboa: PDF icon iura2[125-148]_fedhav.pdf

Egileak Euskal Autonomía Erkidegoaren eraketa garaian zegoen araudi erregulatzailea eta erregimen lokalaren ondorengo garapena araudiaren ekoizpenaren hiru iturritan aztertzen du: Estatua, Erkidego autonomoa eta lurralde historikoa, finantzaketa erregimenean arreta berezia jarriz. Ondoren, azaletik azalduko dirá euskal udalerrien tamaina eta biztanleriari dagozkion ezaugarriak, baita korporazioen egituraketa politikoa ere, eta bukatzeko ondorio batzuk.

Sumarioa:

I. INTRODUCCIÓN. II. REGULACIÓN DEL MUNICIPIO EN LA COMUNIDAD AUTÓNOMA VASCA, EN EL MOMENTO DE LA CONSTITUCIÓN DE ÉSTA. III. EL MUNICIPIO EN EL ESTATUTO DE AUTONOMÍA PARA EL PAÍS VASCO. IV. EL MUNICIPIO VASCO EN LA LEGISLACIÓN ESTATAL. V. EL MUNICIPIO EN LA NORMATIVA AUTONÓMICA. VI. EL MUNICIPIO EN LA NORMATIVA FORAL. 1. Demarcaciones territoriales. 2. Haciendas locales. VII. LA FINANCIACIÓN DEL MUNICIPIO VASCO. 1. Ingresos tributarios. 2. Transferencias. 3. Endeudamiento. 4. Otros ingresos. 5. Visión comparativa. VIII. DATOS DE CARÁCTER GENERAL SOBRE LOS MUNICIPIOS DE LA COMUNIDAD AUTÓNOMA DEL PAÍS VASCO.  IX. CONCLUSIONES.

irakurri gehiago
05 Urr 2017
Orriak: 113-124
Erantsitako artxiboa: PDF icon iura2[113-124]_fedhav.pdf

Euskal gizartea familiagandik autoantolatu zen, etxean sinbolizatuta; etxeak bizilagun multzoez osatuta zeuden. Hauetako bakoitzean etxeko-jaunak bileretan biltzen ziren, igandetan meza ondoren, elizatean, komunitateari zegozkion gaietaz eztabaidatzeko. Gehiengoak hartzen zuen erabakia, etxe bakoitzak bere hitza zuen, edozein zelarik bere garantiza. Bizilagunen komunitaterako lege indarra zuen. Urtero, alkatea eta auzo bakoitzeko ordezkaria izendatzen ziren, etxeko-jaunen erabakiak burutzearen arduradunak.

irakurri gehiago
05 Urr 2017